Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 2 Böndagen 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag vill bedja: tänk på mig, Herre, i nåd mot ditt
folk. Herrans folk är ett från honom avviket och
skuldbelastat folk, det är sant, och jag bär själv en
dryg del av denna skuld på mitt hjärta. Men Herrans
folk är icke ett förskjutet folk, ehuru i fångenskapen
bortfört. Herren har tänkt därpå i nåd, och han är
redan uppstånden, den man, som skall föra det tillbaka
till bebådelsens land. »Fallen, fallen är den store
Babylon» och skall icke mer kunna resa sig till seger.
Segerherren är Jesus Kristus; han är det förlösta
folkets konung, och hans rike är rättfärdighet,
fullkomlig och allom tillämnad rättfärdighet och frid och
fröjd i den helige Ande. Detta rikes skatter ligga
färdiga för var och en, som vill taga dem emot och
bliva en lem av hans rike. Detta är Guds nåd emot
sitt folk, det härliga uttrycket av den kärlek, varmed
han på sitt folk tänker. Och nu vill jag bedja honom,
att han i denna sin kärlekstanke innesluter även mig.
Ty om han tänker i nåd på mig, vad skulle då alla
andra tankar i himmelen eller på jorden betyda mot
denna? Sedan må människorna gärna tänka om mig,
vad de bäst kunna och vilja, och sedan må mitt eget
hjärta tänka, vad det bäst förmår: vikten ligger på
detta allena, vad min Gud om mig tänker, ty hans
tankar äro sanningens yttersta grund, och så som han
tänker, så är det. Därför vill jag icke vända igen
att bedja, att han måtte låta det bliva visst för mig,
att han tänker på mig i nåd mot sitt folk.
Ja, jag vill vidare bedja, att han besöker mig med
sin hjälp. Det är icke meningen, att Gud skall tänka
sina nådestankar i ett avlägset fjärran, och att jag
icke på något sätt skall träffas därav. Jag måste hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
