- Project Runeberg -  Skrifter / 9. Predikningar. I. 1859-1877 /
397

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 2 Böndagen 1875

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PREDIKNINGAR 397

sökt efter en konung, i vars glans jag kunde fröjda
mig? Du skall vara min konung till evig tid.

Att jag må berömma mig med din arvedel. Du,
o Herre, är ärones konung, och din ära överstrålar
ditt hela rike. Kan jag, då jag blivit din, för mig eller
andra fördölja, att din äras glans överstrålar även
mig, och detta så, att alla min varelses skuggor
försvinna! Statt upp, var ljus, ty ditt ljus kommer,
— så ljuder det profetiska ordet — och Herrans
härlighet går upp över dig. Det är sagt en gång till
det folk, som i fordom tid utgjorde Guds arvedel
på jorden; det säges åter och åter till det folk, som
i den yttersta tiden skall befinnas utgöra det arv,
Herren själv för evigheten uppbär av de bortdöende
världsåldrarne. Ja, det är sagt till mig. Så må jag
då i Guds namn och kraft uppstå och låta Herrans
härlighet uppgå över mig. Detta ljus skall då visa,
att jag var en syndare, en fånge i hedningarnas
Babel, men att jag inför Gud är vorden rättfärdig,
att bojorna fallit av mina händer och fötter, och att
jag åter vandrar en fri medborgare på gatorna av
Guds Jerusalem. Av detta vill jag berömma mig,
ty det är att berömma min konung och mitt
fädernesland, och vad skulle jag väl högre älska? Med ditt
Israel, o Herre, vill jag då sålunda tänka på det
förgångna: vid de älver i Babel såto vi och gräto, då
vi på Sion tänkte. — Om jag förgäter dig, Jerusalem,
så varde min högra hand förgäten; min tunga låde vid
min gom, om jag icke tänker uppå dig, om jag icke
låter Jerusalem min högsta glädje vara. Ty detta
Jerusalem, min fader, det är din utvalda stad, det
är där din son, min broder, vinner sin för alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 16:10:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/9/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free