Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 4 Böndagen 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
PONTUS WIKNER
fullständiga förlossningen. Men även dess förinnan
lovar oss det profetiska ordet en vederkvickelses tid för
Herrans ansikte, då hans församling skall befinna sig
i ett sådant tillstånd av inre och yttre frid, att detta
jordelivet icke kan giva ett bättre. Såsom en borgen
för uppfyllelsen av detta löfte, så väl som av löftet
om församlingens sista stora seger och fulländning,
är det nu i sin ordning, att vi efter profetens ord
tänka tillbaka på de löften, som Herren i sin
barmhärtighet redan i förgångna tider uppfyllt. Ty aldrig
har det andliga Israel varit av Herren platt förgätet,
utan, huru mörkt det ibland sett ut, så har han dock
alltid hulpit det igenom. Härvid är då att besinna,
att alltsammans varit ett verk av Guds
barmhärtighet eller det kärleksfulla sinnelag, som giver sina
gåvor icke efter förtjänst utan efter nåd. Ty lika
visst som det är, att det jordiska Israel gjorde sig
föga förtjänt av de härliga gåvor, som Gud skänkte
det, ja till och med ibland ådagalade mycken
hals-starrighet och hellre ville återvända till slavlivet i
Egypten än att såsom Guds folk lida försakelse i
öknen; lika visst är det ock, att det andliga Israel,
som är Guds församling, i det hela taget ganska föga
vandrat sin höga kallelse värdigt, så att, när Herren
frälst sin församling utur bittra tider och lägen, så
har han därvid merendels gjort, vad en förbarmande
fader gör, då han räddar sitt barn från en fara, i
vilken det genom sin egen olydnad och själviskhet
försatt sig. Kyrkans historia har i detta avseende
myc-met att förtälja, inför vilket Guds församling väl må
slå sina ögon till jorden och bekänna, att detta var
icke värdigt den Kristi brud, vilken icke skulle hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
