Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 2 Böndagen 1877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKNINGAR
427
folkets återförande till sina fäders land. Dess yttre
ställning av fångenskap eller frihet skulle nämligen
vara ett ovillkorligen förnimbart uttryck av dess
invärtes tillstånd såsom slaveri under denna världens
makter eller frihet i det lydaktiga barnaförhållandet
till Gud. Ty, såsom skriften säger, där Herrans Ande
är, där är frihet, och visserligen är den sanna
friheten där allena. Men på det att detta måtte bliva
rätt kännbart för ett folk, som icke gärna vill tro utan
utvärtes tecken, måste det utvärtes tillståndet bliva
slaveri, där det inre så var, på det att folket måtte tvingas
in på den tanken, att verklig frigörelse är hos Herren
allena. I denna mening var det en barmhärtighetens
åtgärd, att Herren lät sitt folk bortföras för att tvingas
under hedningaok och förmås till ödmjukhetens
besinning under gråtens och hemlängtans dagar »vid
de älver i Babylon». Det skulle då också lära sig
i sitt hjärta medgiva, att den sanna friheten är
förbunden med en annan gåva, så att hon därifrån icke
kan skiljas, och ingen kan taga den ena utan att
också få den andra. Det är gåvan av själens frid.
Det finns ett visst tillstånd, uti vilket kan befinna
sig icke allenast den enskilde utan även ett helt folk,
då det kommit till förnimmelse därav, att det
hittills varit nog mycket bundet och tvingat under
utvärtes stadgar och känner sig oroligt under detta tvång.
Det förnimmer i sitt inre nyupptäckta krafter, som
det gärna ville pröva, men det är någonting i det
gamla väsendet, som hämmar den fria rörelsen. Det
börjar då ropa efter frihet; men det är visst icke
alltid säkert, att det rätt vet, vad det är, som det
ropar efter. Det kan icke vara tu tal om det, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>