Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 2 Böndagen 1877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
PONTUS WIKNER
sådant angår är förbunden att giva noga akt på ett
dylikt ropande, ty helt säkert gömmer det bakom sig
något verkligt behov, som icke bör tillbakavisas,
såsom ju också Herren, såsom egendomsfolkets
uppfostrare, gav akt på sitt folks ropande och t. ex.
gav vika för dess begäran, då det tyckte sig vara
myndigt nog att icke längre i avseende på sitt
samhälles angelägenheter stå under andligt
förmynder-skap utan ansåg sig i likhet med andra kringboende
folk kunna tillsätta över sig en konung. Men det
är således icke säkert, att ett folk just precis träffar
det rätta i sin begäran, lika litet som det är avgjort,
att ynglingen, som klagar över fadersledningens tvång,
eller skolgossen, som klagar över skoltvånget, riktigt
vet, vad det är för något, som bör komma i stället,
där tvånget slutar. Kanske menar ynglingen, att han
skall bliva fri, så snart det mer än tillförene blir
honom medgivet att göra, vad honom lyster. Och så
gör han, vad hans hjärta lyster och vad hans ögon
behagar, och menar, att nu är han riktigt fri, och
ingen skall för allt detta hava honom fram för domen,
eftersom han nu är vorden sin egen herre. Men huru
det är, så är det något i hans inre, som binder
honom, dels så, att där har uppvuxit en makt, som
ständigt jäktar och driver honom och aldrig lämnar
honom någon ro för sina ständigt växande anspråk
på nya njutningsämnen, dels så, att ännu längre in
i hans själ sitter en domare, vilken, så snart han ett
ögonblick stannar för att något litet vila sig, med
obeveklig stränghet fäller domen över all hans ävlan
och säger: för din innersta människa, för din eviga
varelse är allt detta till mindre än intet nyttigt. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>