Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 4. Fruktsamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minskning av fruktsamheten inom äktenskapet. Så var i själva
verket enligt Sundbärgs beräkningar förhållandet i Sverge
före 1880-talet. Först de därpå följande årtiondena visa en
minskning jämväl av genomsnittliga antalet barnsbörder inom
äktenskapet, särskilt i fråga om de högre årsklasserna av
kvinnor.
Där man i fruktsamhetsstatistiken kan skilja mellan olika
förmögenhetsförhållanden, såsom i fråga om olika delar av
samma stad, visar sig nativiteten genomgående mycket lägre
bland de förmögnare klasserna än bland de fattigare.
Westergaards och Rubins med stor omsorg verkställda
undersökningar rörande Köpenhamns befolkning år 1880 bekräfta,
åtminstone i huvudsak, detta förhållande.[1] Å andra sidan är,
enligt vad amerikanen Frank Fetter (Das Bevölkerungsgesetz,
Halle 1893) söker leda i bevis, nämnda företeelse, åtminstone
vad Amerika beträffar, tämligen ung. De förmögna klasserna
[1] Anmärkningsvärt är dock, att enligt denna undersökning minimum
av nativitet icke påträffas inom de högsta förmögenhetsklasserna, utan
bland handelsbokhållare, lägre tjänstemän och dylika; varemot
ämbetsmän, större affärsmän och kapitalister ha en fruktsamhet, som står
ungefär mitt emellan de förra klassernas och arbetsklassens. Det
framgår härav, att de förmögnare klassernas lägre nativitet icke, såsom
man understundom får höra påstås, står i ett omedelbart fysiskt
samband med deras gynnsammare ekonomiska livsvillkor, utan åtminstone
till största delen är en frukt av deras större betänksamhet,
ansvarskänsla och förutseende för framtiden.
En särdeles intressant statistik i denna riktning är den som lämnats
av den stora engelska självhjälpsföreningen Hearts of oak (»Ekhjärtan»).
I denna förening, som huvudsakligen består av bättre situerade arbetare
eller smärre tjänstemän och dylika, utbetalades ett bidrag av 30 sh. i
veckan för den tid en medlems hustru låg i barnsäng. Det har nu
visat sig, att sedan omkr. år 1880 det procentiska antalet av dylika
understöd oavbrutet sjunkit, så att det omkring 1910 icke ens
uppgick till hälften mot trettio år tidigare. Samtidigt hade dock
visserligen medlemmarnas genomsnittliga ålder något ökats, men denna
förskjutning kan endast i ringa mån ha inverkat på nämnda resultat,
vilket otvetydigt vittnar om, att bland eliten av Englands arbetarklass
på denna punkt en avgörande förändring i uppfattning och sociala
vanor gjort sig gällande.
Stort anlagda undersökningar av samma slag som Westergaard och
Rubins har sedermera i flera länder utförts i samband med
folkräkningarna, så t. ex. i Danmark (1901), Frankrike (1911), Storbritannien
(1911) och Norge (1920).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Mar 10 09:41:14 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wkverdandi/0027.html
