Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den Malthus´ska befolkningsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I små slutna samhällen, särdeles om de redan nått en
högre kultur, såsom de grekiska republikerna, måste dock
nödvändigheten av folkstockens begränsande nästan
handgripligt ha gjort sig gällande. Vi finna också, att såväl Plato,
i sin ungdomsskrift Staten, som hans lärjunge Aristoteles
uppställa bestämda fordringar i denna riktning, och föreslå
dels en långt gående inskränkning i äktenskapligheten, dels,
såsom nödfallsutväg, fosterfördrivning och delvis barnamord.[1]
Även under medeltiden påträffa vi mer eller mindre
medvetna dylika inskränkningar; klosterlivet var ju till sina
verkningar en sådan; till och med tvåbarnsystemets fördelar
synas hava varit anade att döma av det medeltida uttrycket
»oskebarn» (önskebarn) för att beteckna en son och en dotter.
Den starka barndödligheten och de under hela medeltiden,
ja långt in i nyare tid, oupphörligt inträffande farsoterna
torde emellertid lika ofta ha bragt denna insikt i glömska,
och för det stora flertalet, icke blott av befolkningen själv
utan även av dess vise och lärare, ha kommit varje
återhållsamhet att synas överflödig. Den fruktansvärdaste av
dessa farsoter var digerdöden i mitten av 1300-talet, vilken
i de flesta europeiska länder för längre tid framåt åstadkom
en stark förtunning av befolkningen, men samtidigt också i
hög grad förbättrade de arbetande klassernas ställning.
Såsom betecknande exempel på befolkningsförhållandena
i äldre tider må följande siffror anföras, hämtade ur v.
Inama-Sterneggs ovan citerade uppsats i Handwörterbuch
der Staatswissenschaften. Den första serien gäller kantonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
