Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga gestalten i dess rätta fulländning. Man måste förlåta att det målades sådana
taflor som flertalet af dem vi äga kvar från 1820-talet, om undervisningen verkligen
i allmänhet var af denna art, och det är med blicken fästad på dylika grundläggande
läror som man måste mäta betydenheten af Wahlboms insats i vår konstutveckling.
Den 6 oktober 1828 afled doktor Wahlbom. Det ligger nära till hands att
antaga, att föräldrarna med oro förnummit sonens växande håg för artistbanan och ej
velat gifva sitt samtycke till en öfvergång till denna. I alla händelser dröjde det ej
länge efter faderns död, innan den unge Karl tagit steget fullt ut. Vid
konstakademiens högtidsdag i februari 1829 erhöll den nittonårige kadetten en jetton för en
tuschteckning öfver årets prisämne » Epaminondas’ död». Det tilläts honom att
deltaga i Akademiens utställning med 5 tuschteckningar af egen komposition, hvilket
visar att vederbörande voro honom vid första bekantskapen väl bevågna. Ämnena
voro, utom det ofvannämda, Aeneas bärande sin fader från Troja», »Lucretia»,
»Josua» och »Slaget på Fyrisvall». Man ser i valet af dessa inflytandet af den
antikiserande riktningen, i hvars anda äfven de bibliska motiven plägade behandlas,
men också den vaknade hågen för de fornnordiska ämnena. Samma år finna vi för
första gången en etsning af Wahlbom i det af kammarherren baron Boye utgifna
»Magasin för konst, nyheter och moder . Den föreställer Karl Xll:s död vid
Fred-rikshall och är stelt och otympligt utförd i det på denna tid gängse oaccentuerade
konturmaneret. Utgifvaren framhöll i texten, att Wahlbom, som endast var
»naturens elev», ägde ovanlig naturlig fallenhet för komposition och teckning, och tillade:
»Med så lyckliga anlag, ett så skarpt öga för formernas korrekthet och
underhandledning af en i den högre kompositionen invigd artist, äger man med skäl de största
förhoppningar, hvarom alla de försök Red. haft tillfälle att se gifva ovedersägliga
bevis». Nästa år inflöt i samma tidskrift en serie af sju etsningar af Wahlboms
hand till Walter Scotts »Sjöfröken», äfven dessa signerade 1829. Dikten hade
genom Lars Anells öfversättning nyligen vunnit en talrik svensk läsekrets. De ömma
och sentimentala situationerna äro genomgående konventionelt behandlade, men i
bilden af enviget emellan Fitz James och Rodrik, där den senare stupar, måste man
beundra den utomordentliga kraftutvecklingen i de båda kämpandes gestalter,
inbegripna i en rasande strid på lif och död. Detta är första gången som konstnären
riktigt visar klorna. Den välvillige utgifvaren underlät ej heller denna gång att
påpeka »denna unga mannens lyckliga naturanlag för teckning och komposition», hvilka
redan voro läsarne bekanta genom bilden af Karl XU:s död, och tillade: »Då
dessa (anlag) allt mera utvecklade sig hos honom, och, liksom all annan verklig
fallenhet för en sak, icke kunde undertryckas, för att göra honom till annat än
hvartill han af naturen tycktes danad, har han numera öfvergifvit sin tillämnade
militäriska bana och beträdt konstnärens». På hösten samma år skref Boye till
sin vän majoren och bataljmålaren Wetterling: »Ett nytt ämne i teckningsväg har
uppstått, som icke allenast lofvar att bli mästare men redan tecknar förvånande
{+20+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
