Note: This work was first published in 1957, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mångt ungt och lustigt par
dants, frögd och glädje har,
här jag i mitt hus öde
måste sitt ja inne kvar.
O du min högsta blomma,
0 du min ädle ros,
Gustaf, min konung fromma,
vi gick du så din kos
från mig din bäste vän
och kom ej mer igen?
Lät mig dock till dig komma
och se dig en gång än!
Nu har jag ingen lisa
1 denna världen här.
Tårar mig daglig spisa
evar jag stadder är.
Till sorg är jag nu bögd,
bore är all min frögd.
Jag vill mig salig spisa
hos dig i himmels sögd.
Om mig det kunde båta
du kunde resas upp.
Jag skulle icke avlåta
kyssa din döda kropp.
Dock när jag ditt liv ser,
faller mitt huvud ner.
Stenar må med mig gråta.
Den ynka sig beter.
Rätt heta tårar rinna
och tillra av min kind
när mig kommer i sinna
den sköne skapnat din.
Din ord och ljuvlige tal
gör mig sorg, pin och kval.
För sorg må jag försvinna
i denna jämmerdal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
