Note: This work was first published in 1957, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Döden han är fast söt och kär,
när längtan står till grav och bår.
Ty vill jag glad på denna stad
bjuda god natt dig, o min skatt,
och bästa vän, bliv du kvar än
och älska Gud, hans lag och bud.
De lära dig dö saliglig
och leva här som rättvist är.
Ack lätt av gråt din ögon våt
kvälja min and. Giv hit din hand
och far nu väl till liv och själ.
Käre hustru vi bidom ju
att ock ske må Guds vilja så
på jorden här som hon sker där
den herre stor i högden bor.
Si, hon är skedd. Jag är beredd
och nöjes väl offra min själ
i Kristi hand. Sitt fosterland
hon nu se får, där var väl mår.
Den kropp jag bär dödelig är
och gjord av ler, men aldrig mer
skröplig och tung men frisk och ung
ur grav han står och sedan får
en härlig hamn. I Jesu namn
vill jag förty av denna by
mig giva bort. Min tid är kort,
ej många ord mer på den jord
jag tala får. Men si du står
sorgfull för mig, jag skills från dig
alldeles ej. Nej, hustru, nej,
tänk saken rätt, ditt mod görs lätt,
om du med flit ock traktar dit,
varest vi än finnas igen,
med glädje månn? och sedan fåm
tillsamman bo i evig ro.
Kom du ock dit, ty jag mer hit
ej komma kan, och fastän man
komme till dig, toge dock mig
döden igen från dig, min vän!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
