Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Brefwet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skönhet gjorde hos mig et djupt intryck.
Wägen lopp helt nära sluttningen af en klippa,
som sparsamt war betäckt med mosslupna
tallar. Utmed dess fot slingrade sig mellan de
urholkade stenarne en älf, hwilken med en
snäll fart skyndade utföre åt hafwet förbi de
mörka bergen. Så förekom den oss på
wänstra handen. Men straxt sågs den til höger
stjäla sig fredligt fram genom ängarne, til
dess den ändtligen gömde sig uti en tät skog.
Närmare byn war utsigten mångfaldigt
prägtig, förhögd af de wackraste blommor, som
wäxte wildt på kullarna, och lofwade oss at
äfwen få inandas wällukt med den friska luft
oss omgaf. Men, ty wärr, wi kunde blott
se denna wällust, men icke njuta den för de
stinkande ångor af trangrumset, som man här
såsom gödsel utbredt. Om åkern härwid
något winner, så är det dock wist, at alla
sinnen därwid förlora.
Lukten häraf war odrägelig och fölgde
oss in i Wärdshuset, som i alt annat
afseende icke war obehagligt.
Medan aftonmåltiden tillagades, gjorde
jag en promenad öfwer bron, och låckad af
elfwens ljufwa sort åtfölgde stranden. Jag
upsteg på en därutmed belägen kulle, och fann
utsigten obeskrifligt härlig och rik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
