Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografisk öfversigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Weissenstein. Genom reduktionen 1680 försvunno med ett slag alla dessa
undantag från den allmänna förvaltningen.
. Det återstår vid denna öfversigt att kasta en blick på de nya
stads-anläggningar som under tidhvarfvet gjordes. Under föregående tidhvarf
hade 14 städer blifvit grundade. Under detta uppsteg antalet af de nyanlagda
till 35; i Gustaf II Adolfs tid anlades ensamt lika många som under föregående
period. Hela antalet af vid riksdagen representerade städer utgjorde efter
1680 105; Karlskrona var den sista stad som grundades under detta tidskifte.
Behofvet af städer och deras anläggning är otvifvelaktigt en
grad-mätare på odlingens utveckling. Först under det sjuttonde århundradet ser man
dylika uppstå i Norrland norr om Hernösand. Ume grundades 1605, och
derefter uppstodo under Gustaf II Adolfs regering Pite (1668 flyttadt till sin
nu varande plats), Lule ochc Torne, alla med privilegier af 1620, samt
sydligare Söderhamn (1620) och Sundsvall (1624). Lika så fans i Finland
ingen stad norr om Björneborg, förrän Karl IX 1605 grundade Uleåborg,
hvarefter Gustaf Adolf anlade Nya och Gamla Karleby (1620) samt
sydligare Nystad (1617); Vasa fick af honom namn och privilegier (1611). Under
Kristinas regering anlades här Kristinestad och Brahestad (båda 1649), Kajana
{1651) och Jakobstad (1653). De 8 städer som grundades i Svealand
hade mest bergsliandteringen att tacka för sin uppkomst, såsom Falun,
Kristinehamn, Nora och Linde, alla anlagda under Kristinas
förmyndarregering. Eskilstuna, ärnadt till ett svenskt Sheffield, fick sina
stads-privilegier af Karl X Gustaf 1659. Ett ungefär lika stort antal städer
grundades i Götaland. Hit höra de af Gustaf II Adolf anlagda Borås,
medelpunkten för gårdfarihandeln (1622), Alingsås (1619) och Brätte (1620),
hvars invånare sedan flyttades till det 1642 anlagda Vene t*sborg, och de
förut omtalade stadsanläggningama i de 1645 och 1660 förvärfvade
landskapen. Inom sina grefekap anlade M. G. de la Gardie nya Lidköping (1670)
och P. Brahe Grenna (1652). Utan jemförelse vigtigast var det af Gustaf II
Adolf grundade nya Göteborg. Karl IX:s Göteborg hade legat på Hisingen
midt emot gamla Elfsborg. Gustaf Adolf grundade efter freden i Knäred
staden å nyo; dess privilegier utfärdades 1621. Tiil den samma flyttade efter
befallning Ny Lödöses invånare, med hvilka större delen af Elfeborgs förut
förenat sig. Göteborg anlades efter holländskt mönster; man beundrade i
synnerhet gatornas bredd och renlighet samt de genom staden ledda
kanalerna. Den var befäst; från landsidan försvarades den af skansen Lejonet,
uppförd 168/ på den höjd, der förut Gullbergs slott legat, och af den äfven
i Karl XI:s tid anlagda skansen Kronan; från sjösidan af nya Elfsborgs
lastning, anlagd 1646—1654 i stället för det raserade gamla Elfeborg.
Ste riges Mstoriø, IV.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
