Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 / 64 (1881) Author: Magnus Höjer, Martin Weibull Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Kriget med Ryssland. — Freden i Stolbova 1617 - Belägringen af Pskof, 1615

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rik förgyllning. Sedan Ivan Vasiljevitsj böjt den forna fristaten jemte
Novgorod, dess medtäflare, under sin spira, hade staden ej varit eröfrad; Stefan
Batori, annars öfver allt segrande, bade måst afgå härifrån med oförrättadt
ärende. Utgången skulle blifva den samma för Gustaf Adolf.

29. Ladogas »haf», svenska väldets gräns i öster under Sveriges stormaktstid.

Staden, som hade en utsträckning af en half svensk mil, kunde till sitt
försvar ej ställa mer än 1 500 vapenföra borgare och en besättning af 1 500
man; den led af hunger och törst, ty den svenska lodjeflottan på Pejpus hade
afskurit all tillförsel från sjö och flod, och landet rundt omkring var under
föregående fälttåg ödelagdt; sjukdom rasade äfven. Men här såsom öfver allt
under belägringarna i detta krig visade ryssarne den sega uthållighet vid
försvaret, som var det ännu råa naturfolkets enda styrka och som stod i
sammanhang med det förherskande draget i nationalkarakteren, den slafviska,
allt uppoffrande lydnaden. Gustaf Adolf utförde en belägring efter
krigskonstens alla regler från de fem befästa läger han uppslog kring staden.
Hans här räknade 60 kompanier fotfolk och rytteri; han hade omkring sig
officerare, invigda i vestra Europas krigskonst; men ehuru han i september 1615
kommit så vidt, att, sedan bresch skjutits i muren, en stormning kunde
företagas, vid hvilken ryssarne skola ha förlorat 700 man emot 30 på svenska
sidan, om man får tro uppgiften, måste dock belägringen vid midten af
oktober upphäfvas. Den engelske fredsmäklaren hade länge yrkat derpå;
han hade förklarat, att Pskofs belägring vore ett hinder för freden, ty så
länge den fortfor, ville ryssarne ej ens begynna underhandlingarna. I det
Gustaf Adolf upphäfde den, lät han sina sändebud gifva tillkänna, att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>