Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Kriget med Polen i Westpreussen (1626—1629)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommit för att göra 1G28 års fälttag, från Frankrike hertig de Bouillon oeli
andra ädlingar, från Tyskland markgrefven af Baden-Durlach.
Vinterfälttåget och segern vid Gurzno hade utbredt förskräckelse i Polen.
Längtan efter fred var allmän. På ett helt annat sätt än kriget i Livland
hade också detta preussiska krig drabbat det egentliga Polen; det förra hade
egeutligen varit känbart endast för Litauen. Danzigs handel hade nu hvilat eller
också varit tryckt under ofantliga tullar in på tredje året; den polska adeln
hade under denna tid stundom måst undvara all både införsel och utförsel.
Preussens lidanden voro oerhörda. Men i det längsta värjde sig dock
Sigismund för alla fredstankar; de förhandlingar, som upptogos under ett
stille-stånd från mars till juni 1(329, hade samma förlopp som de föregående. De
kejserliges segrar i Tyskland gjorde, att hans mod ej var brutet, och det
lyckades honom under den skräck, som Herman Vrangels vapen utbredde,
vinna riksdagens tillstånd att förstärka den polska hären med 10 000 man af
Wallensteins trupper, hvilka kejsaren länge förut erbjudit, men riksdagen af
misstro förvägrat
sin konung att
mottaga.
I spetsen för
denna här, som
kejsaren och
Wallen-stein i slutet af maj
sänd t till bjelp, stod
Johann Georg
von
Arnim-Boit-zenburg. Eugång
hade han varit i
G ustafAdolfs tjenst
och haft hans uppdrag att eröfra Kola vid Ishafvet; i kejserlig tjenst hade
han gått, ehuru protestant, då Wallenstein uppträdde i norra Tyskland 1626.
Han hade varit den, som utfört Stralsunds misslyckade belägring. Just
der-ifrän kom han nu till Preussen för att kämpa mot Gustaf Adolf; två år efter
skulle han vid Breitenfeld kämpa vid hans sida. Amim, med tillnamnet den
lutherske kapucineu, för strängheten i sina religiösa åsigter, lemnade nämligen
kejsarens tjenst, då snart härefter angreppen mot protestantismen genom
restitutionsediktet nådde sin höjd. Föga godt bådade mötet mellan denna
kejserliga här och den polska; missnöjet och misstron voro ömsesidiga. Amim
skref nästan strax till Wallenstein, att med hans tillstånd ville han snart
draga bort igen, ty det polska sättet att föra krig behagade honom ej. Af
hans här svulto G00 ihjäl, 500 rymde. Hären fick hvarken sold eller
proviant, ej heller faus något att plundra; det var nästan det värsta för en här
sådan som den wallensteinska. Polackarne sjelfva hade undangjort detta.
Vid Stuhm var det, som det kom till en träffning med dessa kejserliga
trupper, den enda krigshändelse af intresse under 1G29 års fälttåg. Gustaf
85. Riksdaler (Riga) 1629.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
