Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Det tretioåriga kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som nat urnöd vändigt till att blifva det våldsamma utbrottet af all fiendskap
i Europa.
För Tyskland sjelft gestaltar den sig allt mera till en stor inre
revolution — hvad det tretioåriga kriget i sjelfva verket också varit, väl jemförlig
med den engelska revolutionen i samma århundrade. Efter 1613 upphör en
tysk riksdag att finnas till, för att först i krigets sista skede åter framträda;
detta år åtskildes den utan beslut och under protester. För kejsarmakten finnes
ingen plats mera mellan unionen och ligan; dess förfall är i kejsar Matthias’
tid lika djupt som i Rudolf II:s; först med Ferdinand II lyfter den sig å nyo
genom sitt förbund med ligan. All makt hvilar under detta skifte i de begge
väpnade partiernas händer. I spetsen för dessa stå såsom deras personliga
representanter den katolske hertig
Maximilian af Baiern och den reformerte
furst Christian af Anhalt, den ene
själen i ligan, de sydtyska katolikernes
ledande man, den andre unionens
egentlige stiftare och under de pfalziska
kur-furstame Friedrich IV:s och Friedrich
Y:s namn dess verklige ledare.
Maximilian af Baiern,
Sydtysklands »store kurfurste», inom den
katolska verlden prisad som Tysklands
Salomo, ett mönster och en förebild
tor furstar, var onekligen också ingen
vanlig personlighet; de tyska
furstehusen hafva under den stora krisen
knappast frambragt någon mera
framstående än denne ättling af samma
wit-telsbachska slägt, som gifvit åt Sverige
de tre Karlarne. Född 1573 stod han,
som efter en 54-årig regering skulle
upplefva slutet på det krig, i hvars
alla skeden han spelat en hufvudrol, redan nu i blomman af sin
manna-älder och hade haft tillfälle att visa sina mångsidiga herskargåfvor i
styrelsen af sitt hertigdöme, Baiern, då ett litet land mellan Donau, Lech och
Alperna, som genom honom blef förvandladt till södra Tysklands
mäktigaste stat. Han gjorde det också till medelpunkten för den katolska
reaktionen, hufvudhärden för alla angrepp mot protestantismen; visserligen alltid
hängifven sin kyrkas sak, glömde han aldrig heller ett ögonblick att
der-jemte fullfölja sina egna politiska syften. Religion och politik gingo hos
honom alltid hand i hand; katolicismens utbreduing i Tyskland och
Bai-erns maktutvidgning hörde för honom tillsammans. Jesuiternes
förverlds-ligade religionsform var hans; från deras berömda uppfostringsanstalt i
In-golstadt, med Possevino till lärare, hade han utgått. En af den pånytt-
Stfrijts hittoria. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
