Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Tyska krigets sista tid 1644—1648; Torstenssons, Vrangels och Karl Gustafs öfverbefäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217. Dubbel dukat 1G46 (slagen i Tyskland).
så var också verket for honom väsentligen lättare med en sådan föregångare.
Baner tillkommer alltid äran att ha burit den drygaste bördan och att under
omständigheter, som syntes omöjliga, ha brutit väg for den kommande tidens
framgångar.
Torstenssons sista seger bl ef ej af de genomgripande följder man väntat,
emedan han lemnades utan understöd. Mera i politiskt än i militäriskt
af-seende har den inverkat på Sveriges ställning. Kurfursten af Sachsen tvangs
att ingå på ett stillestand,
hvari-genom norra Tyskland för en tid
fick lugn, och kejsaren måste göra
allvar af underhandlingarna. Den
länge aftalade fredskongressen kom
ändtligen till stånd i april 1645.
Fienden skattade emellertid
Torstenssons afgång högre än en
seger. Den giktbrutne sjuklingen,
som ofta måst företaga sina snabba
marscher buren på hängbår, hade under fyra års fälttåg banat vägen till de
kejserliga arfländerna och genom en kedja af eröfrade städer befäst den från
Pommern ända fram till portarna af Wien. Likväl slog efterträdaren in på
en anuan väg. Karl Gustaf Vrangel, som nyss haft tillfälle att skörda ära
i sjökriget mot Danmark och som nu, endast 32 år gammal, framfor
Vitten-berg och Königsmark, som voro äldre, fick öfverbefälet, upptog icke, på
Torstenssons råd, den gamla planen att genom Böhmen tränga fram till Wien,
utan vände sig i
stället åt vester
för att förena sig
med
fransmännen och genom
Baiern söka nå
fram till
samma mål.
Om våren
1646 gick alltså
Vrangel med en
här af 15000 man
fotfolk och 8000
ryttare in i Hessen för att invänta Turen ne, som nu förde befälet öfver
franska hären i Tyskland. Först i augusti gick föreningen för sig. De båda
fåltherrarne ryckte derefter, på något afstånd från hvarandra, åt söder öfver
Donau och belägrade tillsammans Augsburg. Staden undsattes emellertid af
bairarne och de kejserlige, hvarpå de förbundne giugo i vinterqvarter, Turenne
vid Donau, Vrangel vid Bodensjön. På östra krigsskådeplatsen hade
Vitten-berg under året från Schlesien inträngt i Böhmen och der vunnit en fram-
218. Riksdaler 1647.
»Verldens frälsare, fräls oss!»
i
i
i
i
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
