- Project Runeberg -  Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 /
369

(1881) [MARC] Author: Magnus Höjer, Martin Weibull
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL X GUSTAF (1654—1660) - Karl X Gustafs ungdomsår. — Riksdagen 1655

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260. Riksdaler 1654.

Med Karl X Gustafs valspr&k: In Jehora tor» mea ipte facitt (I Gud

mitt öde, han skall göra det).

af sitt lands ekonomiska förhållanden. Krister dog redan 1659, Gustaf
der-emot lefde ett stycke in på Karl XI:s tid och blef den mest framstående
bland hans förmyndare.

De båda stora
frågorna,
reduktionen och kriget,
före-togos till afgörande
på den riksdag,
som sammanträdde i
Stockholm i mars
månad 1655. Den
kallades att tillse,

: huru riksens försvar
och säkerhet måtte
för en och annan
befarande oförmodelig
händelse befrämjas»,
och den hade sålunda att rådpläga om kriget och dertill erforderliga medel
af -utskrifningar och gärder. Frågan om kriget med Polen behandlades
genast i konungens egen
närvaro af ett hemligt
utskott, hvars medlemmar han
sjelf utsett. Enskilda röster
höjdes, talande för fred. Det
var i synnerhet bland de
ofrälse. Man lät förmärka
sin önskan, att konungen
måtte »utan krigshinder få
se på sin stat i
fäderneslandet». Karl Gustaf och

hans män forestälde likväl 261 Minnespenning,

utskottets medlemmar, att Med Karl X Gustafs valspråk (jfr föregående).

vår framtida säkerhet fordrade ett krig och att de närvarande konjunkturerna
manade oss att vända våra vapen emot Polen. Anledningar saknades icke att
draga i fejd mot en granne, som visade sig opålitlig och »sökte förbättra sina
vilkor med vår skada*. »Man måste äfven så agera,
att man kan stärka militien och hålla henne vid makt» ;
det var ett skäl, som under Sveriges då varande
förhållanden verkade på mången. Af konungens ord
framgick för öfrigt, att han ansåg den framtida säkerheten
ligga i nya eröfringar, lika som att han tänkte sig
möjligheten, att det krig han ville inleda kunde draga med sig fiendskapen
äfven med andra makter. Inkasten tystnade snart, och slutet blef, att man
lemnade åt konungen att handla, »som han ansåg helsosamt vara för det all-

262. Solidas (Riga) 1654,

Sverige» historia. IV.

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:42:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wmhmsh4/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free