Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL X GUSTAF (1654—1660) - De båda danska krigen. 1657—1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång. Till denna vacklan bidrog i någon mån utsigten till en uppgörelse
ined Karl Gustaf, men ännu mer den fruktan, som den österrikiska
regeringen hyste, att ett anfall på Sveriges tyska provinser skulle lägga ett hinder
i vägen för den unge konung Leopolds val till tysk kejsare. I januari 1658
ändrades förhållandena. Leopolds ^val syntes betryggadt. Underhandlingarna
mellan Österrike och Brandenburg återupptogos och fingo en raskare gång
genom de oroande underrättelserna från
den danska krigsskådeplatsen. I
februari afslöts ändtligen det off- och
defensivförbund, ur hvilket omedelbart
skulle följa ett anfall på Sverige till
Danmarks räddning. Hvad man tillika
hoppades, åtminstone i Berlin, var
tillintetgörandet af det hatade svenska
väl-____________ ••
det inom Tyskland. Annu fick man
vänta en liten tid. »Gud gjorde för
Karl Gustaf och den svenska armeen
en brygga öfver hafvet», och en bragd
utfördes, som slog samtiden med
häpnad. Danmark blef besegradt och den
liga sprängd, som höll på att
öfver-manna oss.
I det hastigaste segerlopp hade
den svenska hären tagit den jutska
271. Erik Dahlberg halfön; den låg nu i ett befäst läger
(1625—1703). utanför Frederiksodde. Karl Gustafs
plan var, att Yrangel skulle öfvergå till Fyen på svenska fartyg och med
hjelp af den engelska flotta, hvarom Cromwell vid denna tid gifvit en
förhoppning. Konungen sjelf skulle med sin stora eskader »företaga en
hufvud-dessein» mot Själland och sålunda tvinga Danmark genom att anfalla det i
hjertat af dess makt. Emellertid lemnades företaget mot de danska öarna
tills vidare å sido. Den danska flottan syntes i sjön, för stor att kunna
anfallas, konungen hade skäl att frukta ett inbrott i Pommern, och Yrangel
hade ej tillräckligt med fartyg att
verk-C/P ställa en landstigning på Fyen. I stallet
Orøfick han befallning att om möjligt taga
Frederiksodde, det vill säga att med 4 000
272. Dahlbergs namnteckning. svenskar bemäktiga sig en fästning, som
var väl försedd och försvarades af 6 000 krigare. Vrangel vågade försöket och
lyckades efter en nattlig storm, som företogs den 24 oktober 1657. Stora
förråd samt 2 000 fångar — bland dem Anders Bille sjelf — föllo i
segrarens våld.
Ostörd af de visserligen oroande rörelserna i Tyskland, fasthöll Karl
Gustaf sin tanke att genom ett anfall på de danska öarna afgöra kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
