Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Den inre styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undervisning; men till sammansmältningen bidrog kraftigt införandet af svenskt
kyrkoväsen, svensk lag och svensk härordning samt icke minst
återupprättandet 1682 af Lunds högskola, hvilken allt sedan för de södra landskapen
varit en härd för nationel svensk odling.
Äfven provinserna på andra sidan Östersjön har Karl XI sökt närmare
förena med Sverige, ehuru han, i följd af språkens olikhet, knappast kunde
tänka på en fullkomlig sammansmältning. Redan föregående regenter hade
böljat rödja väg för svensk odling och svenskt samhällsskick; Karl XI
fullföljde arbetet grundligare och i vissa fall våldsammare än sina företrädare,
och han har dervid riktat sina ansträngningar företrädesvis på de djupa leden
af dessa landskaps råa och genom århundraden af tyska feodalherrar
misshandlade folk. Med lefvande nit sökte han blaud de est-livländska bönderne sprida
upplysning för att efter hand vända dem till mildare och kristligare seder.
Han tog kännedom om deras förhållanden, lindrade deras bördor, skyddade
dem mot deras herrars omensklighet och uttalade mer än en gång sin vilja,
att de skulle anses och behandlas såsom fria män. Han önskade att både i
odling och yttre vilkör göra dem likstälda med Sveriges bondestånd. Genom
sin sträfvan att upprätta den lifegna allmogen ökade Karl XI för öfrigt den |
förbittring, som hans åtgärder i reduktionen framkallat hos den est-livländska
adeln. Vi känna redan den store konungens förfaringssätt mot denna adel.
Af ekonomiska och politiska skäl betingadt, vitnade det om for mycken
stränghet och för litet förutseende.
I skyddet af den fred, som Karl XI visste att bevara, tilltog märkbart
landets materiela välstånd. Dertill bidrogo, utom det yttre lugnet, den
inre ordningens återupprättande, myntväsendets stadgande och den aldrig hvi- 1
lande omvårdnad om hela vårt näringslif, som är en af de vackra sidorna i
Karl XI:s styrelse. Att denna omvårdnad ej sällan tog miste var en följd
deraf, att den tillämpade oriktiga ekonomiska och handelspolitiska läror. Man |
lefde midt upp uti merkantilsystemets dagar. Man såg källan till ett lands
rikedom framför allt i städernas uppblomstring, i handelns och industriens
forkofran; man sökte med en mängd konstlade medel befordra båda till
förfång för landtmannanäringama, hvilkas vigt man förbisåg; och man fordrade,
att staten, lik en sträng förmyndare, skulle ledande och reglementerande
gripa in i alla dessa förhållanden, om hvilka man ej anade, att de ordna sig
bäst sjelfva efter naturliga lagar. Sådana grundsatser tillämpades, som vi sett,
redan under Gustaf Adolfs dagar; for Karl XI:s sinnesart passade de godt
Han, om någon, »dirigerade tull, manufakturer och commercier»,
reglemente-rade i stort och smått. Den ena dagen afgjorde han de vigtigaste
ekonomiska och merkantila frågor; den andra bestämde han lönerna för lärlingar,
gesäller och mästare vid glasbruket i Stockholm eller för drängar och pigor
i någon ända af Vestmanland. In i de minsta enskildheter sträckte sig detta
stundom olidliga formynderskap med dess tvång. I mycket verkade det godt
i mycket hämmade det en utveckling, som det afsåg att befordra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
