Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Den inre styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verken, såsom kanongjuteriema och gevärsfaktorierna, ökade sin
tillverkning, och många nya anlades, hvilka inom några år syntes ega en
tryggad ställning. Till denna tid hör äfven uppkomsten af tvenne vetenskapliga
inrättningar till bergshandteringens förkofran. Den ena var laboratorium
ehemicum, den andra laboratorium mechanicum; till det förra knyter sig Urban
Hjämes, till det senare Kristofer Polhems namn.
Näringarnas förkofran gaf äfven en större fart åt rikets handel och
sjöfart, och regeringen vidtog flere anstalter till deras fromma.
Trävaruexporten främjades, och den utförsel af skogsprodukter från vestra Sverige,
som förut gått öfver gränsen till Frederikshald, tvangs af Karl XI så godt
som med våld att söka sig väg till Uddevalla. Handeln med tjära
uppmuntrades på samma sätt som förut. Den lemnades såsom monopol åt ett nytt
kompani, hvilket trädde i stället för det gamla, som på grund af holländska
handelstraktaten blifvit upplöst. Med ifver, ehuru utan mycken frukt,
arbetades på att draga den rysk-holländska handeln från Årkangel till hamnania
vid Östersjön, och försök gjordes att öfver Ryssland leda den persiska
siden-och silkeshandeln fram till Riga och Narva. Sjelfva naturen stälde här upp
sina oöfverstigliga hinder. För att förbehålla handeln åt sitt folk och säkrare
hindra införseln af förbjudna varor tvekade Karl XI icke att tillgripa de
våldsammaste medel. Så aflägsnade han judarne 1685 och dref till sist alla
handlande utländingar ur riket. Välbetänkta voro dessa åtgärder icke, men
visserligen karakterisera de Karl XI:s styrelse. Sjöfarten var ännu i regeln
inskränkt till omgifvande haf; den tilltog mycket under fredsåren. Bevisen
föreligga i handelsflottans ökande, i synnerhet för Stockholm. Till sjöfartens
större lifligbet bidrog måhända upplifvandet 1684 af den år 1679 indragna
hel- och halffriheten för »bevärade» handelsskepp. I hög grad fördelaktig
för Sverige var den neutrala ställning, det intog under kriget mellan
Frankrike och sjömakterna på 1690-talet. Våra offentliga handlingar vitna om en
stark uppblomstring af vår sjöfart under denna tid, trots de kaperier af
holländare, engelsmän och spaniorer, som emellanåt hemsökte den. Deremot har
måhända, åtminstone under de första fredsåren, på vår handel och sjöfart
ofördelaktigt inverkat den ganska stränga handelstraktat, som vi med Holland
afslöto 1679. Jordbruket kunde under merkantilsystemets tid icke påräkna
den oaflåtliga omvårdnad som i vår egen. Att det likväl icke af Karl XI
förbisågs, derom vitna de åtgärder, som han tid efter annan vidtog till dess
förkofran. Jordbrukets utveckling framgick dessutom såsom en följd af
landets tillstånd öfver hufvud. Freden, som återgaf vårt folk åt det fredliga
arbetet, ordningen i det inre, som med kraftig hand upprätthölls,
indelningsverket, som, fattadt i dess vidsträckta mening, befriade bonden från
utskrif-ning, sjelfva reduktionen, som visserligen utarmade vår adel, men tryggade
allmogen i dess besittningsrätt och räddade dess politiska frihet, samt icke
minst tillvaron af en konung, som verkligen älskade sitt folk och med
förkärlek skyddade den svage, allt detta gjorde med nödvändighet ställningen
för massan af den jordbrukande befolkningen bättre, äu den förut varit. Mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
