Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XII (1697—1718) - Karl XII:s sista år. — Hans död (1718)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åländska skärgården och leddes å Sveriges vägnar af Görtz sjelf med
den mest öfverlägsna skicklighet. Frukten blef ett fredsforslag, enligt hvilket
Sverige skulle afstå Östersjöprovinserna, tsaren deremot återställa Finland
samt skaffa oss ersättning på bekostnad af Danmark; denna ersättning skulle
blifva Norge, hvars afträdelse borde framtvingas genom ett svenskt-ryskt
anfall ifrån Tyskland. Förslaget förkastades af Karl XII, som icke satte
någon tro till ryska löften och icke älskade något ryskt krigsbrödraskap.
Visst är det ock, att tsar Peter aldrig skulle af fördraget hafva känt sig
bunden, utan i ro tagit sin vinst och lemnat Sverige åt sitt öde.
Underhandlingen på Åland fortsattes för
att icke reta tsar Peter, men hos
Görtz framstod nu freden med
England såsom den enda återstående
möjligheten till räddning. Innan
något på allvar hunnit göras för
att vinna den, hade Karl XII fallit.
Kriget fortgick under allt detta,
i 9ynnerhet mot Danmark, men
fördes ej med någon större kraft. De
enda krigshändelserna af vigt voro
Tordenskjolds misslyckade anfall på
Göteborg och Strömstad under
våren och sommarn 1717. Karl
rustade till ett nytt fälttåg mot Norge
och fick slutligen genom
anlitandet af landets sista krafter samlad
en här af 60000 man. Han beslöt
då att skrida till anfall. I augusti
1718 gick en mindre här under
Armfelts befäl från Jemtland öfver
Ijällen in i trondhjemsbygden; på
hösten, i slutet af oktober och
början af november, ryckte den
svenska hufvudhären, 30000 man stark,
från Vermland, Dal och Bohuslän öfver gränsen och utbredde sig utan att inöta
något motstånd i trakterna öster om Glommen. Efter några dagar började Karl
XII belägringen af Fred riksstens fästning invid staden Fredrikshald. Den
27 november stormades och intogs ett af utanverken, skansen Gyldenlöve,
och löpgrafvama fördes allt närmare fästningen, hvars fall ansågs nära
förestående. På aftonen den 30 november 1718, en söndag, infann sig konungen
i en löpgraf och åsåg der, lutad öfver krönet af grafvens bröstvärn, sina
soldaters arbeten. Han qvarstannade länge #på sin farliga plats, trots officerarnes
böner, att han icke onödigtvis skulle utsätta sig för fiendens eld. Den nådde
ionom till sist. Efter en stund syntes hans hufvud sjunka ned i kappan och
440. Karl X1I:B staty i Stockholm.
Aftlickt 1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
