Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den fromme och nitälskande Jesper Svedberg, om Gezeliernes berömda
bibelverk och den ifrigt odlade
psalmdiktningen, hvilken aldrig förr eller
senare nått så kärnfrisk innerlighet och
trosvärme som under karolinska tiden.
— Vända vi oss till lagstudiet, möta
oss först vid tidhvarfvets ingång
upplagorna af lands- och stadslagarna samt
det fortsatta utgifvandet af de
medeltida landskapslagarna. Senare uppträdde
Johan Loccenius, Johan
Stjern-hök, den svenska laghistoriens fader,
med flere. Men egentligen är det med
Karl XI:s regering, som denna
vetenskap får sin utveckling. Då utgåfvos
kritiska upplagor af de gamla lagarna,
hufvudsakligen af fornforskarne; en
lagkommission nedsattes 1686, och
\; hufvudgrunderna till den först 1734
447. Urban Hjäme antagna lagen utarbetades. Bland för-
(i64i 1724). fättame böra nämnas: Karl Lundius,
Klas Rålamb, den snillrike statsrättsläraren Samuel von Pufendorf, Mikael
(Vexionius) Gyldenstolpe och andra. — Medicin och naturvetenskaper
hade svårt att bana sig väg genom
de mäktiga hinder, som tidhvarfvets
allmänna åsigter och fördomar mot dem
uppreste. Uppblandade, som de sjelfva
voro, med en god del mystiska och
vidskepliga föreställningar, blefvo de först
under skedets senare hälft behandlade
på ett jemförelsevis vetenskapligt sätt
Här lysa namnen Urban Hjärne,
Per Hoffvenius, Olof Rudbeck
den äldre, hvars förtjenster särskildt
om botanikens vetenskapliga
grundläggning böra ihågkommas,
astronomerne Magnus Celsius, Andreas
_ ••
Spole och Johan Bilberg. — Afven
matematik, krigsvetenskap och
seglin gskonst flngo mot tidhvarfvets slut
en ej obetydlig literatur. — På
filosofiens område möter ej något
framstående namn, om vi undantaga den
Sveriges literatur knapt tillhörande fransmannen René Descartes (Cartesius),
448. Olof Rudbeck (den äldre)
(1630-1702).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
