Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Vetenskaperna - Skaldekonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den svenska samtidens stolta segerkänslor: det var författandet och
ut-gifvandet af »Atlantica», ett verk, som väckte uppmärksamhet i hela det
lärda Europa genom snillrikheten och djerfheten i sina sammanställningar
samt den öfverdådiga beläsenhet, om hvilken det vitnade. Den egentliga
häfdforskningen begynner vid tretioåriga krigets slut med Chemnitz, som
tecknat detta krig, så vidt Sverige deri tog del; den fortgår med Boeclerus,
Johan Videkindi (Videchini), Verving, Samuel von Pufendorf, hvars
arbete öfver Karl X Gustaf blef ett af den tidens förnämsta praktverk. Särskildt
njöt, under ett så teologiskt tidskede, kyrkohistorien stor omvårdnad; der lysa
namnen Baazius, örnhjelm och Spegel. Såsom författare af statsskrifter,
politiska tal och bref tilldraga sig Gustaf II Adolf och hans rikskansler
Axel Oxenstjerna den förnämsta uppmärksamheten; men äfven Johan
Skytte och andra äro ingalunda
obe-tydande i detta afseende. —
Geografiens studium var nog utbredt, men
drefs i allmänhet med hjelpmedel ur
främmande lands literatur; och för
sjelfva Sverige nöjde man sig
hufvud-sakligen med tal och »lofdikter» öfver
skilda orter. Ett storartadt företag, som
afsåg fäderneslandets förhärligande, var
Dahlbergs berömda afteckningar af
svenska utsigter, »Suecia antiqua et
hodierna», vid hvars text flere af tidens
lärde lade hand, den ene efter den
andre, utan att medhinna den. Eljest
äro några resor i aflägsna land af Klas
Rålamb, skeppskaptenerne Kjöping
och Villman samt Campanius ’
Holms beskrifning om Sveriges koloni
i Nordamerika det hufvudsakligaste Georg Stjernbjelm
C s. ! . P1 • (1598—1672).
af geografisk literatur. — Ekonomien
var än sämre lottad; blott några små afhandlingår och ett par öfversättningar
utgöra forskarens skörd på detta område. Märkvärdigt var emellertid, att
Åke Råi a m b mot slutet af tidhvarfvet begynte utgifvandet af en vidlyftig
encyklopedi, af hvilken dock endast spridda delar, mest af tekniskt och
ekonomiskt innehåll, sågo dagen.
Såsom allmänna drag hos hela tidens vetenskaplighet kunna framhållas
den mångsidighet, som utmärker de mest framstående idkarne af dylika
studier, och den förkärlek, som ännu hos flertalet rådde för det lärda språket,
för latinet, såsom meddelelsemedel, en naturlig följd af den stormaktsställning,
Sverige under tidhvarfvet intog.
Den vittra odlingen sköt ej så pass raskt och rikligt i höjden som
den vetenskapliga, om vi undantaga den, hvilken hade latinet till språk. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
