Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(nu frimurarlogens hus), samt från hans sista tid de klassiskt enkla:
riksbankens hus (s. 417) och för detta Stadshuset på Södermalm. Möjligen spåras i
dessa sista två bygnader den yngre Tessins inflytande. Säkert är, att sonen,
som efter faderns död 1681 öfvertog hans syslor och arbeten, fullbordade
Drottningholm.
Måleriet under denna äldre period användes i öfvervägande grad till
porträttering. Men de rika porträttsamlingarna (Gripsholm, Skokloster med flere
ställen) visa, att, om tidhvarfvets praktlystna storfolk flitigt bestälde sina
konterfej, de merendels betjenades illa, då de icke undantagsvis vände sig till utlandets
mera framstående mästare i Nederländerna, Tyskland eller Frankrike. Mera
sällan och till sitt värde ännu underhaltigare användes måleriet liksom
skulpturen till dekoration i slotten (till exempel Skokloster). De tunga, praktrummen
på dessa herresäten pryddes hela tidhvarfvet igenom, liksom ännu under 1700-
462. Drottningholms slott i Upland, nära Stockholm. Från slutet af 1600-talet
talet, af utländska mästares allegoriska målningar, der merendels Mars, Venus
och andra gudomligheter ur den antika mytologien figurerade. Afven
landskapsbilder sågos här och hvar.
De oroliga tider, som följde på Kristinas tronafsägelse, voro icke
gyn-samina för de sköna konsternas trefnad. Stats- och krigskonsten upptogo
nästan helt och hållet sinnena och drogo till sig de rikare anlagen, afven
när dessa stundom visade också åt andra håll. Den med konstnärlig
begåf-ning rikt utrustade Erik Dahlberg är derpå ett exempel. Det är till hans
förträffliga teckningar i »Suecia antiqua et hodierna», vi ännu i dag
hufvud-sakligen äro hänvisade för upplysning öfver 1600-talets (och äldre tiders)
arkitektur i Sverige, ehuru delvis de ståtliga planerna ej kommit till utförande i
verkligheten. Först med Karl XI:s regering inträder en längre fredstid och
dermed en ny epok för de sköna konsterna. Väl inskränkte reduktionen i
väsentlig grad högadelns mecenatskap, men den enväldige konungen godt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
