Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Andlig odling - Bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidens bygnader, här finnas inga döda massor, inga själlösa former, nästan
allt bär det ädla måttets stämpel, delarna inordna sig ledigt och naturligt
under det helas fria, harmoniska och mera till arten än till massan stora
karakter. Stilen är lika enkel som ren, dess styrka ligger icke i formernas
rikedom, utan i proportionernas adel, dygder, som just utmärka Tessin och
mera än allt annat stämpla honom som den store byggmästaren, dubbelt
anmärkningsvärda under baröcktidhvarfvet och hos Berninis lärjunge. Men
mästarei; hade allt för sjelfständigt gry och allt for ren smak att blott
efterbilda sina samtida, äfven de största. Han hade redan i Italien sökt större
förebilder och under studier af antikens och renässansens mästerverk druckit
djupt ur skönhetskällan, djupare än kanske någon samtida mästare. —
Egendomligt är ock att på en tid, då de franska smakmönstren voro bestämmande
nästan i allt och öfver allt i Europa, hos den nordiske byggmästaren finna en
utpräglad förkärlek för en sydligare konst; Tessin talar sjelf om sin smak för
469. Rosersbcrgs slott från borggården, vid slutet uf IGOO-talet.
italiensk bygnadskonst. Bland hans verk vitnar derom kanske lifligast det hus,
han bygde upp åt sig sjelf i hufvudstaden, i omedelbart granskap till det kungliga
slottet (det nu varande öfverståthållarhuset, se del. V, s. 407, påbegynt omkring
1696). Det yttre visar såsom vanligt hos Tessin en för den tiden påfallande
enkelhet i utstyrseln; tvungen att röra sig med knappare medel än till exempel hans
yrkesbröder hos Louis XIY, gjorde han af nödvändigheten en dygd; säkert är,
att han, Karl XI:s tjenare, hade namn om sig att vara ej blott en stor
byggmästare, utan ock en god hushållare. »Här passerar Tessin, skrifver den
danske ministern i Stockholm, bland främlingar och andra för den habilaste
i hela Europa, och han är onekligen en artig konstnär i sitt yrke, särdeles
genom att bygga med stor ménage.» Konstens fordringar kunde dock ej
undgå att stundom komma i delo med penningmedlens knapphet. Ett
exempel derpå är gårdssidan af hans eget nyss nämda hus. Ar den yttre sidan
enkel, så är den inre så mycket rikare, visande ett öfverraskande perspektiv
af arkitektur och trädgårdskonst i förening, uti italiensk renässans- och barock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
