Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilräckligt mod at fördraga de vidrigheter, som
endast drabbade hennes egen person.
Hon gick fram til det förgallrade fönster,
hvarigenom dagen inträngde i hennes
kammare, och länge stod hon der med ögonen
lyftade åt himlen. Slutligen nedsänkte hon dem,
och betraktade de föremål som omgåfvo
henne. En förfallen trägård, och en del af en
vidlyftig byggnad, hvars under loppet af et
halft århundrade tilkomne bristfälligheter, på
et groft sätt blifvit iståndsatte, var det enda
som förekom hennes blickar. Man såg äfven
långs efter murarne spår och qvarlefvor af
murgrön, som man ryckt derifrån, och på en
gård beväxt med gräs mellan stenläggningen,
grushögar, hvilka der tycktes vara
sammanlagde, för at bevittna tidens förstörelser.
Länge betraktade Maria desse bedröfliga
synämnen, eller rättare, hennes blick fästade sig
mechaniskt dervid; ty hennes själ var endast
sysselsatt med hennes belägenhet. Hon hade,
vid sit inträde, gjort Föreståndaren af sit
fängelse förebråelse för orättvisa, i uttryck, som
skolat billiga des sätt at behandla henne, om
ej han, när hon vädjat til des ondöme, med
et hädande löje öfvertygat henne, at hon
fruktlöst beklagade sig. Hvad var at göra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
