Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En dyster hemskhet stod målad i alla
anletsdrag hos dem, som ägde tilstånd at
ofängslade gå omkring. De ursinnige åter, hvilkas
updrifna inbillningskraft aldrig var stilla och
icke en gång lämnade dem medvetande af sit
onda, höllos i strängaste förvar. Det hade
blifvit svårt at taga sig til vara för deras farliga
och oförsedda listgrep, om man lämnat dem
minsta frihet; ty de voro af en sådan
häftighet, at hvarje nytt synämne, som förekom
deras sinnen, hastigt drog dem ur deras dvala,
och försatte dem i det yttersta raseri.
Någon gång i skymningen tillät Jemima
sin fånge, med vilkor at iakttaga den
djupaste tystnad, vid sin sida genomgå den trånga
gång som åtskiljde de tvenne rader af rum,
hvilka man måste gå förbi inan man kom til
hennes. Hvilket ombyte af skådeplats! Det
var för Maria en vällust utan like, at få
öfverstiga tröskeln af sit fängelse; och ändå
skulle hon åter velat innesluta sig i detsamma,
när händelsevis någon af de vansinnige som
bebodde detta galeri, mötte henne med sina
hemska blickar. Hon drog sig undan med större
fasa, än den åsynen af et lik hos henne
skolat upväcka. — Hon förestälde sig det qval
hvaraf den olycklige känslofulle sönderslites,
som begråter en vän, hvilken icke igenkänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
