Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna krossa sina bojor, ganska svagt. Oaktadt
den häftighet, hvarmed hon önskat sig och
sökt förströelse, förargade det henne, at hon
låtit nöjet at upteckna sina missöden förleda
sig, samt at hon et ögnablick kunnat tänka på
något annat, än medel til återvinnande af sin
frihet.
Det var lätt at finna, at hon icke
misshagade Jemima. Denna kände sig ofta rörd när
hon gick ifrån henne, hvilket hon äfven
genom sit upförande röjde; men när hon åter
kom tilbaka var altid hennes utseende kallt;
och i samma ögnablick hennes hjerta var
färdigt at öpna sig för det förtroende hennes
fånges tal ingaf henne, tilslöt det sig åter, så
snart hon fått tid at besinna sig.
Modfäld öfver detta stridiga förhållande,
hvartil hon ej kunde gissa orsaken, hade
Maria upgifvit alt hopp; men hennes mod
lifvades åter af den glädje, hvarmed Jemima
tilstälde henne en ny samling af böcker. „Jag
har haft mycken möda, sade hon, at kunna
erhålla dem utaf en af vägtarne, som betjenar
en karl, hvilken är innesluten uti en liten
kammare i ändan af andra sidan utaf gången.
Maria emottog dessa böcker med
förtjusning. „De komma kanske från en olycklig,
sade hon, hvilken liksom jag, utan annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
