Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fönster. Ännu kunde hon urskilja föremålen
omkring sig. Det var i det ögnablick, då tjocka
måln skåcka sig vid horizonten, samt börja
upsnappa solens försvagade strålar. Endast
milda väderflägtar skakade luften. Hon kände i
sit anlete intryck af en angenäm kyla,
hvilken under en lätt rysning trängde til hennes
hjerta, och upfylde det med et slags
oemotståndelig vällust. Det var en liten skog i
grannskapet. Den djupa tystnad, som föregår
Naturens hvila, afbröts endast genom det
döfva ljudet af några grenar, som sagta viftade i
luften, eller genom några fåglars skygga och
brutna sång, hvilka sökte sina bon och
flacksade med sina vingar mot qvistarne, dem
mörkret hindrade dem at urskilja. Hänryckt
genom de sublima rörelser, hvilka upväckas af
denna känslighet, som gör at vi finne sällhet
uti öfvertygelsen om vår tilvarelse, kände
Maria sig lycklig, då hon fick höra de vissnade
löfven, som föllo och sedan bårtfördes af
vindarne. Detta påminte henne, at årstiden
förändrat sig, sedan hon förlorat sin frihet, samt
at alt i Naturen, utom hennes lidande,
undergått förändring. Hon lade sig under
qvalfulla känslor, och tänkte på sin dotter, tildes
dagsljusningen åter kallade henne til fönstret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
