Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strålar, när du länat dem dina lysande färgor?
Den mörka horizont, som länge omgifvit
Maria, upklarnade i et ögnablick; det
närvarande, det tilkommande — alt blef njutning och
sällhet, och det förflutna glömdes. Imedlertid
var rysligheten af det ställe hon bebodde,
densamma; hvarken Darnford, eller Maria, eller
Jemima, hade förändrat belägenhet; fruktan
at blifva öfverrumplade och för altid åtskiljde
plågade dem; de vågade knapt förtro sig åt de
tjocka murar, som dem omgåfvo; de
vansinnigas rop afbröto också ibland deras samtal,
och de förundrade sig at de kände sig så sälle
bland desse olycklige, hvilka lefvande voro
begrafne. De förebrådde sig äfven ibland
denna skenbara känslolöshet; det oaktadt funnos
på jorden inga dödlige, som bättre kände
värdet af sin lycksalighet; och en dag började
Jemima, som ej längre kunde emotstå sit begär
at dela det förtroende, hvartil hon var et
vittne, berättelsen om sina öden, sedan hon förut
noggrant undersökt gången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
