Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den lidande mänsklighetens hugsvalelse.
Betjeningen dervid tyckes hafva förlorat al
känsla af medömkan, och ursägta sig derför med
myckenheten af sina göremål. De äro så vana
vid döden, at de föga bemöda sig at afvända
den. Alt upoffras för Professorernes nytta och
de Lärandes undervisning; desse sistnämnde
vinna på de fattigas bekostnad en erfarenhet,
hvaraf de rike sedan draga nytta. Jag bör
dock ej glömma at säga er, at den Fältskären
som skötte mig, en dag då jag var ganska
svag och i verklig fara, gaf mig en half
krona, med tilsägelse at dricka litet vin. Men
det var mig omöjligt at kunna få något. En
gång var jag sinnad at deröfver beklaga mig
för förestånderskan; men hennes värdighet och
stränga utseende tvang mig til tystnad. Två
à tre gånger i vickan behagade hon besöka
de sjuka och flyktigt underrätta sig om deras
tilstånd; men vagterskorna, som en stund förut
fingo underrättelse om hennes ankomst, togo
altid sina mått til undvikande af förebråelser.“
„Efter min bårtvisning från Lazarettet,
blef det mig svårare än någonsin at vinna mit
lifsuppehälle. Oförmögen at återtaga mit
fordna handtverk, började jag anse rika och
fattiga som naturliga fiender, samt företog at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
