Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke hafva öfverlämnat mig åt de
välgörenhetsplaner, som jag då genast upgjorde; mit
känslofulla hjerta skulle icke hafva uphetsat min
inbillning; det skulle icke hafva dårat den med
de behagliga irringar, de förtjusande
drömmar, som en lycklig kärlek lofvar at gifva
verklighet; och jag skulle slutligen icke hafva
blifvit ryckt från de moderliga plikter, som
jag med et slags helig hängifvenhet upfylde.“
„Men en onyttig sorg bör icke försvaga
det mod, jag under så grufliga bepröfvelser
vunnit. Jag skyndar at för dig afmåla den
storm jag måste utstå. — Tillåt mig dock at
förut med högtidlig glädje säga dig, det
denna storm nu uphört; at alla de band, som
fästade mig vid min ovärdiga maka, äro brutna;
at jag ändteligen är fri. Han har uplöst den
Gordiska knut, som jag af öfvertygelse, eller
rättare, af misstag, alt för länge vördat; han
har krossat de bojor, som fästade mig vid
honom, och hvarefter jag ännu bär märken: och
utom dig, utom den smärta mistningen af dig
förorsakar mig, skulle jag hel och hållen
öfverlämna mig åt sällheten af den frihet jag
njuter, ehuru jag är innesluten i sjelfva
afgrunden; ty endast denna skådeplats af evigt
qval, kan jämnföras med mit ohyggliga
fängelse.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
