Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känslofullhet och en sann dygd. Hvad namn förtjenar
icke en qvinna, som gifter sig med någon
annan än den hon älskar. Detta våldförande af
sina känslor, denna moraliska skändelse,
förtjenar den icke förakt, eller åtminstone
ömkan. Den åter, som ger sin hand åt en
maka, hvilken är henne likgiltig, röjer, efter
min tanka, icke mindre brist på
grannlagenhet, så framt hon ej af naturen fått et kallt
hjerta; ty då afslutar hon et köp, likt alla
dem man gör i handel, och handel förstår jag
mig för ingen del på. Ja, min älskade
dotter, med den innerliga önskan, at dit
upförande altid måtte blifva likstämmigt med dina
böjelser, at du aldrig måtte förställa dig, kan
jag ej nog ofta uprepa, det en qvinna uphör
at vara fullkomligen dygdig, när hon handlar
emot sit hjärta. Vår dygd beror
hufvudsakeligen af et fritt och ofvunget medgifvande af
våra känslor; och vi kunne icke, utan at
förlåga oss, utan at nedstiga til et slags
förnedring, söka behaga en man eller älskare, än
så vida han sjelf behagar oss. För at så
mycket säkrare qvarhålla oss i sina bojor, är det
möjligt at karlarne påstå motsatsen; de må
öfvergifva dygdens grundfästen, för at skapa
föregifna reglor, hvilka, som de säga, äro
lämpelige til alla kön och stånd: för vår del,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
