Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilkommer det ej oss at utan orsak anklaga
Naturen och förvända des lagar.“
„Efter detta yttrande, kan jag icke utan
blygsel erkänna, at jag tillät din Far nalkas
mig. Det är den största upoffring jag gjort
under hela min lefnad; och fastän du har at
tacka den för lifvet, och jag för det ljufva
nöjet at vara mor, har jag dock ofta önskat,
at til straff derför jorden måtte öpna sig under
mina fötter och upsluka mig. I sjelfva verket
kan jag ej beskrifva den afsmak Herr Venables
ingaf mig.“
„Man fordrar ej af den, hvars hustru är
begifven på lasten, annat än at han förser des
behof, och lämnar henne det nödvändiga; men
hvem skulle våga ålägga honom at älska
henne? hvem skulle våga tänka at det ens vore
möjligt? Och om åldren ej förisat des sinnen,
finner man til och med oförståndigt om han ej
ger sin dyrkan åt andra föremål; då deremot
en qvinna, hvars förstånd är svagt, och hvars
vilja är vanmägtig, måste, om des man
blifvit henne otrogen, qväfva sin förtrytelse och
förnöta sit lif med fruktlöst bemödande at på
honom verka någon förändring. Det är honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
