Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
önskan, än den at fly och glömma honom.
Jag tror knapt at någon vidrighet, någon
plåga gifves, som jag icke häldre skolat
underkasta mig, än at på nytt blifva hans slaf.“
„Under frukosten ville han bevisa mig
dårskapen af romaneska ideer: så kallade han
utan åtskilnad alt sätt at tänka och upföra sig,
som var öfver hans eget. Han påstod, at
egennyttan är hufvudsakligaste bevekelsegrunden til
alla människans handlingar; at de som
föregåfvo sig ledas af andra afsigter, voro mera
skicklige bedragare, eller dårar, förvillade
utaf böcker och färdige at anse för
ovedersägeliga sanningar tusen orimligheter, skrifne af
föregifne lärde, hvilka icke ägt någon
kännedom af verlden. För sin del, tackade han Gud,
at han ej var någon skrymtare.“
„Sedan lät han mig på et behändigt sätt
veta, at han dagligen väntade på ankomsten
af et skepp, som skulle sätta honom i stånd at
med mycken lätthet utreda sig; så at han
inom få år ofelbart skulle bli rik, fast lyckan i
början varit honom vidrig.“
„Jag önskar, svarade jag, utan at synas
rörd, at hon ej hädanefter måtte bli det
ännu mer.“
„Långt ifrån at tiltro mig någon
ståndaktighet i carakteren, ansåg han mig blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
