Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kettil Okristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höga skor med guldspännen och brokiga
strumpor snörda kring benen. De hade väl hjelmar
på hufvudet och svärd vid sidan, men ingen
brynja, ett tecken att de endast kommo på
gästning, i all fredlig akt och mening. Det var
väl derföre de pådragit sina högtidskläder, de
granna rockarne, af hvilka anförarens i
synnerhet var utmärkt för det blåa sammetets finhet
och de många gyllene knapparna; och det var
väl äfven derföre han bar den tunga guldkedjan
om halsen och den breda armringen.
Gamle Kettil sjelf steg ned från sitt säte
och gick till härden de ankomne till mötes.
Han helsade anföraren med handslag och förde
honom till högsätet på norra långbänken,
hvarefter han åter intog sin plats midt emot den
unga och ståtliga gästen. Höfdingens
följeslagare blefvo platser anvisade till höger om
honom, der långbänken stod ledig, och der det
säkert behagade dem att sitta, midt emot de
unga qvinnorna.
Sedan främlingarne satt sig, aftagit hjelmar
och svärd, dem de lade bakom sig på
bänkarne, och det åter blifvit stilla i salen, tog Kettil
ned det stora dryckeshornet och räckte det åt
Hildur. Hon fyllde det med mjöd, gick fram,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
