Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kettil Okristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af dessa tempel gingo vi en dag, min
stallbroder den trofaste Helge och jag, men ensamme
voro vi icke. Kejsaren med krona på hufvudet
ledsagade oss jemte sitt hof och mycket folk.
Vi buro, såsom han låtit ikläda oss, sida
skarlakanskappor med guldkanter och svärd vid
sidan, hvilkas fästen lyste af ädla stenar. Der
ljöd en himmelsk musik och de höga
tempelportarne sprungo upp dervid, och ett bländande
ljus mötte oss; det var som om alla stjernor
med tusendubbladt sken hade stigit ned i
helgedomen, der de brunno kring dens altare som
är den ende och sanne Guden. Från
rubinskålar hvirflade blåhvita moln och fyllde luften
med vällukter från det helga landet. Och midt
ibland dessa ljus och dessa vällukter trädde
tempelpresten fram, en helig biskop, en hög
gestalt med silfverlockar, och med milda drag
såsom Balder diktas. Vi böjde oss djupt inför
honom, ty vi trodde oss i honom skåda Guds
renaste afbild. Nog, Kettil, denne prest döpte
oss till bekännare af all verldens Gud; och du
frågar hvad han då gaf oss: det var ett bad
som renade vår själ från en falsk lära, det var
en brinnande tro på en kraft, som väl är större
än den du nämnde, den kraft som skapat
himmel och jord, den kraft som ensam mäktar allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>