Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kettil Okristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvud, ödmjukande sig inför himmelens makter.
Det var Kettils gud, så trodde mången, det var
Asa-Thor som svarade på sin trogne tjenares
åkallan, och som högtidligt förkunnade sin
tillvaro.
Rolf var endast en nykristen, som väl hade
någon kunskap i verldsförsonarens lära, hvilken
upprullat sig inför hans öga såsom en herrlig
skrift, der han kände ett och annat
bokstafstecken och med stapplande tunga läste ett och
annat ord. Den frimodighet med hvilken han
talat, den till utseendet fasta öfvertygelsen i
hans ord, var mera en yttring af kraften och
hjeltemodet i hans unga sinne, än de härledde
sig från en högre upplysning, en renare tro.
Det var derföre lätt förklarligt, att åskdundret
väckte en plötslig oro hos honom och kanske
för några ögonblick skakade den förtröstan på
en sann Gud, som ännu endast hade en svag
grund i hans själ. Han räddes att den gamle
thorsdyrkaren med sin hedniska trolldomskonst
hade besegrat honom, eller att det var Thor sjelf
han såg i högbänken. Han tog derföre sitt
breda huggsvärd och höll det framför sig med
båda händer. Det bildade ett kors, och inför
detta heliga tecken böjde han djupt sitt
hufvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
