Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr i Wadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ug
tersborg, hade något i förväg begifvit sig dit
för att vara sina gäster till mötes. Han var
en glad och gästfri värd, som icke allt för snart
ville släppa de kära anförvandterna från sig.
»Icke vill jag vara sämst», säger
Hobergsgub-ben i den gamla sagan; så tyckte äfven den
hederlige prins Magnus. Han ville icke vara
sämre än adelsherrarne, utan anställde på sitt
vackra slott, sina gäster till ära, mången
högtidlighet. Lekar och nöjen följde hvarandra i
en lysande rad: om dagarna slädfarter på den
isbelagda Wettern, om qvällarna dans och musik
på slottet; för att icke tala om dryckesgillena,
der Magnus icke kunde undgå att någongång
dricka om med den »slemmande» Frans af
Sachsen. Om denne berusade sig på sitt vis, så
berusade sig gref Johan på ett annat. Det
tycktes som han nu, efter en egen förklaring af
Cecilias råd, hade lärt sig att besvärja nattens
makter. Intet skulle fattats i de älskandes lycka,
om icke en farligare makt hade uppträdt
emellan dem. Prins Erik följde dem med oaflåtlig
vaksamhet. I deras förtroligaste ögonblick
stördes de alltid af honom. Men kärleken
besegrar alla hinder. För att undgå arfkonungens
förföljelser tog Johan sin tillflygt till list och djerfhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
