Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr i Wadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja, han skall ångra sig, han skall åter göra
allting godt. Allt kan ju förklaras. Ar jag icke
en ädel konungadotter! Bör väl någon fläck
häfta vid mitt namn!
Hon lutade hufvudet i djup begrundan. Med
lifvad blick lyftade hon det åter.
Det var icke mer den lättsinniga som led
af ånger öfver sin delaktighet i ett felsteg, som
kastade skugga på henne såsom en ren och
högättad jungfru, det var den förolämpade som
brann af ädel harm,, det var den listiga som
begrundade de mått och steg hon skulle taga,
för att åter framstå med ofördunklad glans ...
det var den hämndlystna som smidde planer,
lör att straffa dem, hvilka så oerhördt, så grymt
förolämpat henne. Bestormad af dessa känslor,
gick hon af och an i rummet; men ögonblicket
var vigtigt, allt berodde på hennes första
uppträdande efter den nattliga scenen, och
klokheten bjöd derföre snart de stormande lidelserna
tystna. Hon satte sig åter, för att med all sin
fintlighet öfvertänka den förklaring, som borde
afgifvas och som ofelbart skulle ailägsna sjelfva
skuggan af den skugga man ville kasta på henne.
• — Ja, så är det, — återtog hon, — jag var
icke ensam med gref Johan; tvänne af mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
