Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liten Karin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karin följde med blicken oaflåtligt konungen
ända tills han försvann inom rikssalen; då först
blef hon varse, huru derborta vid dörrn
tvän-ne brinnande ögon borrade sina blickar i
henne. Liksom träflad på en orätt väg. vände
hon sig genast, förlägen och ångerfull, bort ifrån
den vaksamme älskaren.
En hastig förändring hade föregått hos den
unga flickan, slumraren i hennes hjerta hade
vaknat, och hon visste nu att hon älskade
konungen, först nu då hon skulle gifva sin hand
åt friaren som stod derborta med de brinnande
ögonen. Afven han hade upptäckt hvad som
föregått hos Karin; det var derföre som han
betraktat henne med denna djupa smärta, med
dessa stränga förebråelser, och icke, såsom förr,
med den ömma och bedjande blicken. Om han
det oaktadt fordrade fullbordan af hennes löfte,
han som gifvit henne sitt goda och redliga
hjerta, då skulle hon ju möta trohet med
bedrägeri, sanning med lögn; hon skulle gifva
honom sin hand, men-icke sin kärlek. Karin
kände att hon icke kunde göra sig skyldig till
detta handlingssätt; men äfven dä skulle hon
stå skuldbelastad inför honom — hon hade
ju då svikit de förhoppningar hon ingifvit
honom.
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
