Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liten Karin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stackars mannen skall genast blifva fri ur
fängelset.
Karin hade hållit konungens hand i sin,
medan han talat; vid de sista orden tryckte hon
den lifligt till sina läppar.
Konungen drog handen sakta tillbaka, lyfte
Karin upp i sin famn och frågade henne med
en ton så smekfull, som om han redan kände
det svar han skulle erhålla:
— Du älskar ju ej den unge mannen du
räddat?
— Nej, såsom jag redan sagt min konung
och herre.
— Och hvem tillhör då ditt hjerta?
— Det tillhör Gud och konungen.
Erik XIV tryckte Karin närmare till sig,
kysste hennes panna och utropade:
— Du är min drottning inför Gud ... och
jag gifver dig min trohet i lif och död!
Konungen sköt sedan Karin sakta ifrån sig
och betraktade ömt de skära och vackra
anletsdrag, som smålogo så hjertegodt emot honom;
det var ett leende som icke blott för stunden
gjorde honom lycklig, utan äfven lofvade honom
en hel framtid af huld kärlek och trofast
till-gifvenhet, en lycka oberoende af skiTtena i
hans lif. 10*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
