Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yxsmedsgränden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gränden i en handling af 1617 »Yskemesgränden»; från 1628 och
allt framgent har detta namn bibehållit sig till våra dagar,
då det till och med utträngt Ödesgränden och
Uttermarksgränden.
Under förra hälften af 1600-talet och ett stycke in på
1670-talet förekommer namnet alltså under olika former såsom
Yskemes-, Yskemeess-, Yschemes-, Öskemes-, Yskemitz-, men
från 1673 uppträder en annan form, den nuvarande, tydligen
uppkommen genom missuppfattning af namnets ursprungliga
betydelse; man började nämligen då skrifva »Yxsmedsgränden».
Denna form återfinnes såväl i kyrkböcker som i stadens
tänkeböcker, i bouppteckningsdokument m. m. men hade
sannolikt långt förut gjort sig gällande i talspråket.
Att här ingalunda kan vara tal om att namnet verkligen skulle
ha uppkommit af ett förment yrkes yx-smeder, torde af de
ofvan anförda äldre formerna vara otvetydigt. Yx-smedsyrket
skulle visserligen kunnat vara ett lika aktadt yrke som något
annat, men säkert är, att det aldrig omnämnes i äldre
handlingar, där i öfrigt knifsmeder, låssmeder,
»bysse»-smeder, stålbågssmeder, ankarsmeder ofta omtalas.
Hammarsmeder, i bemärkelse af smeder, som tillverka hammare,
förekomma ej, och då ju snart sagdt hvilken smed som helst
kan göra en hammare eller yxa, torde däri förklaringen böra
sökas, att sådan tillverkning ej varit indelad på något
särskildt yrke. Men huru då förklara namnet? Närmast till
hands är att söka härledningen från ett personnamn eller från
något ord af främmande ursprung.
Vid ett annat tillfälle (se Vintergatan 1894, sid. 308) har
jag framkastat den förmodan, att gatnamnet Yskemes måhända
vore ett personnamn af finsk stam och därtill har jag senare
funnit ett berättigande i den omständigheten, att år 1607
omtalas i stadens tänkebok (Fol. 99) en hustru Maria, som
kallas »Jören yschemesses efterlefuerska». Men då jag för ett
närmare utredande af frågan vände mig till docenten dr K. B.
Wiklund i Uppsala, fick jag visserligen delvis bekräftelse på
mitt antagande, att namnet ej kan komma från yxa och smed,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
