Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm skulle sålunda enligt denna källa en gång verkligen ägt ett skönt rådhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hustru Ingrids, arfvingar sålde emellertid huset den 27 augusti
1548 till Bertil Putlest guldsmed. Efter denne ärfdes det af
sonen Hans Bertilsson, som dock den 20 juli 1586 (Tänkebok,
fol. 43) afstod det till brodern, guldsmeden Erik Bertilsson.
Den senares son, Lars Eriksson, upplät å egna och moderns
vägnar detta hus 1619 den 3 mars (Tänkebok, fol. 90) till
kanngjutaren Erik Arvidsson. Möjligen ärfdes det därefter af
kanngjutaren Jöran Jeske eller hans hustru, ty de innehade
det den 7 december 1656, hvilken dag de sålde det till
kanngjutaren Hans Mauritz. Sedan Mauritz aflidit 1688,
innehades huset af änkan, Dorotea Berentz, som ägde det till
sin död 1699, då det ärfdes af hennes barnbarn, bland hvilka
märkas kanngjutaren Mårten Rokus’ hustru, Dorotea Persdotter,
kanngjutaren Johan Johansson, kanngjutaren Erik Oldenbergs
hustru, Dorotea Kant, m. fl. Det inköptes emellertid af
staden år 1724 och ägdes då af fru Maria Kant. Härefter
användes det till olika ändamål, bland annat till
borgerskapets kontor, men vid tiden strax efter flyttningen
till det nya rådhuset synes det varit till stor del oanvändt;
i tredje våningen var likväl en sal inredd till arrestrum.
Byggnaden, som af bevarade afbildningar att döma tillkommit
ungefär samtidigt med andra ännu vid Stortorget kvarstående
hus, var en fullödig representant för den i början af
1600-talet förhärskande gafvelarkitekturen.
Den längst i väster belägna tomten, n:r 5, tillhörde 1586
(Tänkebok, fol. 43) en Henrik Franzson, som anträffas såsom
husägare i staden mellan broarna redan 1555 (Tänkebok, fol.
158). Henrik Franzsons barn voro ännu 1618 (Tänkebok, fol.
16) innehafvare af huset, men något mer än trettio år senare,
1650, ägdes det (Designation 4 dec. 1650) af en Peder
Olofsson, sannolikt fader till kamreraren Olof Persson
Lindeblad, som innehade det jämte sin hustru, Kristina
Lenaea, i hvilken senares bouppteckning det upptages till
ett värde af 6,500 daler kopparmynt (bouppteckning i
förmynd.-kam. den 20 febr. 1675). Äfven vid senare hustruns
död, 1679, antecknas Lindebladska stärbhuset såsom innehafvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
