Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litats.1 Magister Johannes hade af Erik och Gustaf Kristerssöner Horn,
Kristoffer Posse, Kasimir Gyldenstern, Erik Gyllenstierna, Erik Stenbock,
Carolus Lillie, Nils Lilliehöök och Ingevaldt Kruse erhållit förskrifning
af den 20 januari 1633 å 50 daler svenska penningar af hvar »att
levere i Stockholm på nästkommande Michaelis dag»; Peder Mattson
till Rij hade lofvat i mars 1633 att gifva 100 daler k:mt, därpå han
afbetalade ett par oxar, som magister Johannes värderade till 42 daler;
Lars Grubb gaf månaden därpå 100 daler k:mt, hvilka han »till fyllest»
betalade; Mårten Olofsson Borgstelius gaf den 14 juli 15 daler,
drottningens kammartjänare, Hans Boman till Vaxäng, den 19 och den gamle
Johan Gustaf Klingspor till Bållersta den 30 december hvardera 50 daler,
hvarefter Henrik Keiser i februari och Johan Axelius Drake i juli 1634
gåfvo, den förre 25 och den senare 50 daler, allt k:mt. Magister
Johannes hade således en liten summa att börja med; »sexton personer»,
skrifver han, »hafva sig förpligtat förära tills. 835 dir k:mt» (840?);
men det synes hafva blifvit klent med ordhålligheten. Af de lofvade
beloppen, antecknar han, »hafver jag oppburit penningar 162 dir: rest
673 dir». Ännu i april 1637 hade icke dessa återstående medel
influtit; han öfverlämnar då »obligationerna» därå till slottsskrifvaren Johan
Eriksson, utan att, så vidt vi kunnat finna, någon inbetalning sedermera
ägt rum.
Men magister Johannes grep dock verket an. Från 1634 i juli
till 1636 i oktober påkostade han »Orphanotrophii tomt, med byggninger,
grafuer, plancheverke och annat» 980 daler 19 öre s:mt; och skrifver
han: »Sedan hafver jag gjort bekostnad på två fattiga pojkar, som hållas
till att lära handtverk, den ene tryckeri, den andre bokbinderi, utaf
de penningar som till oiphanotrophium äro gifna: 70 dir s:mt», eller
tillsammans 1,050 daler 19 öre s:mt. Emot denna summa, fortsätter han
i sin redogörelse, »hafver jag bekommit, som räknas mig till betalning,
först det, som jag till detta kristliga verket af åtskilliga personer
pro-kurerat hafver, med det, som uti pungen i Slottskyrkan fallet är, hvilket
jag hos mig på räkning inbehållit, däraf summan löper: 269,30; sedan
af mig själf till bemälda barnhuset föräradt uti silfvermvnt: 50; rester
mig ännu med denna till vidare räkning uti silfvermynt 730,2 1»,
Såsom aflöning hade han på åtskilliga tider bekommit och uppburit
af Johan Ersson 200 daler; ännu hade han att fordra 18 daler.
Således var verkligen en början gjord till fullföljd af åtminstone
den del af den store konungens verk, hvilken väl borde lättast kunna
tillvinna sig allas deltagande. Magister Johannes ville möjligen å den
erhållna ödetomten låta uppföra blott ett barnhus. Men i regeringens
ögon var verket därmed blott hälft. Äfven tukthuset hörde till planen,
äfven det borde således påtänkas. Det vill synas, som om »clöstret»
varit i alltför dåligt skick, för att anstaltens kvarvarande där kunnat
för någon längre tid ifrågasättas.1 2 Då nu därjämte alla de anledningar,
1 Se härom: »Räkning med Orphanotropbio eller Barnehuset, öfvergifvin in aprili
1637», af Joh. Matthiæ; i Barnhusräkenskaperna s. å. — Kammararkivet.
2 Så t. ex. förfrågar sig Klas Jacobsson, arkitekt, den 21 febr. 1631 bos stadens
räd, »bur med clöstret förhållas skall, efter befruktandes är, att tornet vill nedfalla,
och hvarifrån penningar skola tagas till att bygga med». Redan d. 5 maj 1623 har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
