Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka förut för anordnandet af ett tukthus i hufvudstaden förefunnits,
ännu alltjämt gjorde sig gällande, kan det icke öfverraska, att regeringen
å nyo gör ett försök att fä ett sådant af mera tillfredsställande art
till stånd. Enligt rådsprotokollet den 24 mars 1635 påminner regeringen
borgerskapet hvad för stor bekostnad högstsalig H. Maj:t hafver gjort
på det tukthuset, som här i Stockholm för några år sedan upprättadt
blef, hvilket, ehuruväl det var i verket ställdt och handtverkare därtill
med största bekostnad införskaffade och där insatta, så hafva likväl
Stockholms stads förmän det låtit fälla oeh alldeles till intet blifva».
Jämte riksdrotsen och riksmarsken, Per Banér och Karl Bonde, var äfven
Klas Fleming härvid tillstädes. Han hade, såsom ofvan nämnts, redan
1632 såsom rikskammarråd försökt förmå »Stockholms stads förmän»
att gripa sig an med saken; nu var han sedan 1634 såsom
öfverståt-hållare sagda »förmäns» förman, och antagligt var väl, att han såsom
sådan icke skulle släppa frågan ur händerna.
Att så heller icke var hans mening, röjes vid första ögonkastet i
det gamla barnhusets räkenskaper för 1636. Där möter man nämligen
en utgiftspost af icke mindre än 5,651 daler s:mt »till nye barnhusets
byggning på Norremalm». Ställningen synes väl icke särdeles
uppmuntra till någon utveckling af anstalten: dess tillgångar utgjordes af
fordringar, hufvudsakligen hos räntekammaren, hvilken för
»klädekam-maren, arkliet och hofförtäringen» åsamkat sig en skuld till barnhuset
af 3,504 daler; och i då rådande bekymmersamma krigstider var staten
visserligen icke någon snabb betalare. Behållningen till 1637 var blott —
15 daler 8 öre! Men Klas Flemings viljekraft förnekade sig icke. Främst
genomförde han besparingar och framletade han tillgångar i anstaltens
förvaltning. Han fann nämligen, att »åtskilliga ämbetsmän på tukthuset»
haft bostad därstädes utan att hafva erlagt någon hyra, ehuru de ej
tillförsäkrats sådan förmån; och han lät därför debitera Klas hattmakare
hyra för fyra år med 120 daler, Hans murmästare för två år med
60 daler, smeden Antonius, färgaren Allgot, skoflickaren, några
vant-makare, tillsammans 15 personer, hvar med visst belopp, hvadan på detta
sätt en tillgång bereddes anstalten af 467 daler 16 öre. Vidare
ombestyrde äfven han en insamling till den nya barnhusbyggningens förmån.1
Biksdrotsen Gabriel Gustafsson (Oxenstierna) tecknade sig för ett bidrag
af 900 daler, riksmarsken Jakob De la Gardie tecknade 1,000 daler,
riksamiralen Karl Karlsson Gvllenhielm 300 daler, rikskansleren Axel
Oxenstierna 1,000 daler, riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna
900 daler, Filip Scheding 200 daler och Petter Fåårbuss (Forbes)
30 daler, alla anvisande beloppens utbetalande åt kopparkompaniet,
som år 1637 utbetalade 1,500 daler och i september 1638 än ytterligare
K. Maj:t befallt »att det lilla tornet på gråinunkeklostret, som står oeh runkar, skulle
nedrifvas och kopparen därpå smältas och uppslås ä det andra tornet, där klockorna
uti hänga». Vi våga ej afgöra, om det i båda dessa fall är fråga om samma torn;
så mycket torde dock vara tydligt, att klostret befann sig i ett mycket förfallet
tillstånd. — Tänkeb. sagda år och dagar.
1 Se härom en volym i kammararkivet: »Räkning för uppbörd och utgift för
barnhuset i Stockholm ifrån d. 1 okt. 1637 och till d. 1 okt. 1639», rubr. i guld
å frampermen: men på första inre helsidan: »Barnhusbyggningens kapital 1. hufvud-
räkning år 1636 den 1 jan. och till d. 1 okt. 1639».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
