Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651 dir 28 öre; om återstodens, 2,448 daler 4 öre, utfående lämnas
ingen upplysning. Då detta 1636 bildade kompani redan 1638
upplöstes, torde kunna befaras, att barnhuset aldrig utfick sagda rest. Men
om det »barnhusets kapital», som förärats af »direktören öfver kopparen»
Mårten Rosenstierna och hvilket besteg sig till icke mindre än 5,000
dir, antecknas i räkenskapen för 1637 att det »är oppburit». Kraftigasto
understödet lämnades dock af regeringen, hvilken d. 24 mars 1637
konfirmerade barnhusets privilegier, under starkt betonande af det därmed
förenade syftet, att landets ungdom icke måtte uti lättja och fåfänghet
uppväxa och landet blifva med tiggare uppfylldt, utan att de omyndiga
fäder- och moderlösa små barn, som, oförmögna att förtjäna sitt bröd,
nödgats söka sin föda på gatorna och i de förmögnares hus, här skulle
underhållas och i något »ämbete» inläras; i kostnaden hvarför regeringen
hoppades äfven andra måtte gifmildt deltaga. Samtliga dessa gåfvor
uppgifvas hafva bestigit sig till 9,000 dir smt. Regeringen själf
förlänade åt barnhuset hvar 40:e tunna af sädestionden i alla kyrkohärbergen
i Svea rike och halfparten af Finland samt 1,000 dir årligen af
kronans räntor.
Härmed var verkets framgång tryggad. Månaden därefter gjorde
magister Johannes redo och räkning för sin förvaltning af
»orphano-trophio eller Barnehuset» och kvarstod sedan blott såsom dettas
af-lönade predikant. Men det är ingen ny anstalt, som bringas till stånd.
Det är den gamla anstalten, som flyttas till annan plats och som, till
dess denna flyttning hunnit fullkomligen verkställas, uppehälles och
fort-lefver äfven i sina gamla lägenheter i »Clöstret». I den senares
räkenskaper förekomma och bokföras utgifterna för den förras anordnande;
och först när denna bragts till fullfärdigt skick, hvilket icke gick så
fort, indrages den dittills fortsatta klosterafdelningen.1
Den 28 maj 1636 förordnade Klas Fleming »ehrlig och försichtig»
Anders Jonsson till ett slags arbetsinspektor eller uppsyningsman öfver
barnhuset med dess byggning, uti hvilket ämbete han förpliktades »söka
barnhusets gagn och bästa med inköp och arbetsfolkets löningar», för
hvilket bestyr honom utlofvades 200 dir i lön. Med afseende å de planer,
Fleming hyste i fråga om anstalten, fann han genast skäl att begagna
sig af den rätt, som inryckts i privilegiet för Johannes Matthiæ, att
köpa tomter omkring den skänkta ödetomten. Andreas Jonsson utgifver
d. 13 febr. 1637 till Brynill Larsson, »hvars gård skall bortrifvas», 50
daler, bemyndigas d. 22 april s. å. af Fleming att utbetala till »Hans
hjulmakare, Oluf Hansson byssedräng, Jacob murmästaredräng» m. fl.,
inalles 846 daler 16 öre, för de »hus och gårdar de skola afstå för
barnhusbyggningen och platsen på S:ta Claræ gärde», och lämnar
tillsammans 37 dir 16 öre i hjälp till sju personer, »som flyttat sina
gårdar», dem de möjligen utan tillstånd, mera såsom backstugor, uppfört
1 Hcigströmer, Om frihetsstraffen, s. 121, uppgifver, att sedan Firbrandts
barn-och tukthus af eldsvåda ödelagts, kom en sådan anstalt på 1630-talet åter till stånd i
hufvudstaden. Brink anf. st. hyser liknande uppfattning, hvilken möter jämväl i (A. Axéns)
»Om allmänna barnhuset», Sthm 1867, och flerstädes. Af hvad vi i ärendet, efter
granskning af samtida handlingar, anfört, torde framgå, att denna uppfattning beror på
ofullständig kännedom om förhållandena och icke är riktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
