Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erinrar om sin skrifvelse den 14 sept. 1688 och meddelar kommitterade,
att då barnhusets utgifter med 2,092 dir srnt öfverstege dess inkomster,
det vore af trängande vikt att få bestämdt, huruvida de årligen ingående
accismedeln, 1,800 dir smt, fortfarande skulle till tukt- och
handtverks-husen »dispenseras» och icke, såsom dock direktionen ansåge afsedt,
användas allenast för barnhuset. Sedan kommitterade afgifvit sitt utlåtande,
ingå den 8 påföljande november de nämnda båda kollegierna till
öfver-ståtkållaren med en gemensam skrifvelse, däruti de omförmäla, att »några
kommissarier af kollegii och denna stadens medel» nämnts att
undersöka barnhusets tillstånd samt att dessa nu inkommit med sin berättelse,
däruti några punkter vore af beskaffenhet att fordra magistratens
förklaring. Den första rörde skånska tionden, hvars uppbörd lämnats i
sådana mäns händer, som sökt mera sin egen profit än barnhusets nytta.
Den andra sporde, hvarför magistraten år 1675 föreslagit, att handkvarnar
måtte upprättas i stället för reda penningar af accismedlen årligen,
däraf barnen ganska ringa profiterat; utan revenyn till fångarnes under-
håll mest användts och af barnhusets kapital äfven tillgripits det kapital,
som för kvarnarnas anordnande användts. För det tredje frågades,
hvarför så ansenliga medel1 tagits från barnhuset och insatts i tukthuset
och handtverkshuset, varandes staden och icke de fattiga omyndiga
barnen af sina medel obligerad fångarne att föda och underhålla.
Där-förutan, heter det vidare, »befinner man sådana manufakturer vara
inrättade och drifna som i stället de borde någon avance af sig kasta,
så hafva de barnhusmedlen till stor del konsumerat, hvarigenom
barnhuset är i skuld och vidlyftighet rakadt». Magistraten borde sig
liär-öfver förklara och visa, »huru och på hvad sätt barnhuset kunde njuta sin
fulla refusion för det af dess medel utan en rätt disposition är tillgripet».
Öfverståthållaren, då grefve Kristoffer Gvllenstierna, meddelar
magistraten dessa spörsmål i skrifvelse af den 23 november s. å. och
tilllägger för egen del, att det »vore mycket illa, att de, som sådana verk
till uppsikt och befrämjande erhållit, skulle befinnas vara dem till ruin
och otjänst», hvarjämte han allvarligen förelägger dem att inom åtta dagar
afgifva infordrade förklaringen.
Omedelbart till direktionen för barnhuset har kommersekollegium
den 11 oktober s. å. aflåtit en skrifvelse, som ålägger dem att redogöra
för förvaltningen, så att man kunde se, hvaruti eller hos hvem så väl
barnhusets som privatorum där insatta kapital sticka, »likasom ock att
tillse, huruledes medlen till barnhusets bättre profit kunde användas», så
att de af en hop fångar eller andra, som af staden och publico böra
underhållas, i oträngda mål ej konsumeras »eller i sådana verk och
manufakturer inläggas, som af sig kasta mera skada än avance».2
Vi hafva i magistratens handlingar fruktlöst efterletat den dem
ålagda förklaringen. Om deras äldre påståenden varit sanningsenliga,
1 Accismedeln beräknades t. o. m. 1688 hafva inbragt 49,480 dir kmt, däraf
dock för fångarnes underhåll, verktygsinköp, reparationer, e. o. expenser m. m. utgifvits
43,048 dir, hvadan barnhuset däraf fått så godt som intet. — Documenta-volymen
i kammararkivet.
2 I en skrifvelse den 12 dec. 1694 från Gyllenstierna till barnhusdirektörerna
ser man en förklaringsgrund till åtskilligt af det svårförklarliga, som vid denna tid möter
i hithörande förhållanden. Tiller hade afiidit antagligen 1693; hans egendom står »under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
