Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niot villkor att han åtoge sig bödelstjänsten.1 Att lika svårighet under
nästföljande århundradet kunde för upprätthållandet af sagda tjänst
yppa sig, vitsordas af ett mycket betecknande drag, hvilket i Stockholms
tänkebok för den 7 jan. 1626 fallit oss under ögonen. Sagda dag fördes
inför rätten en soldat, Hans Efvert; han hade, heter det, »varit med,
ätit och druckit med den unge drängen Thorbern, som någre dagar
tidigare blef upphängder, så ock något af tjufnaden varit delaktig;
därför blefvo honom nu desse villkor föreslagna: antingen han ville blifva
mästerman här i staden eller ock mista hufvudet? Han svarade sig
icke hafva förtjänt sådant.» Inför möjligheten af till och med lifvets
förlust ville han således icke bekväma sig till bödelstjänstens öfvertagande.
Och ehuru han öfvertygades om både horsbrott och tjufveri, förmådde
dock icke rätten betvinga hans motvilja mot förslaget utan måste sätta
honom i tukthuset »till att arbeta och mala», medan man sökte närmare
besked om hans brott. Man ville antagligen på detta sätt öka sina
utsikter att öfvervinna hans betänkligheter. Ganska målande äro ock de
kända anteckningarna ur 1615 års räkenskaper för Stockholms stad:
»Är gifvet John profoos för det han var till Upsala efter den nye
mästermannen pgr 6 mkr; är gifvet den nye mästermannen för det att
lian hängde upp den gamble, pgr 6 mkr; är gifvet åkare, som körde
den gamble mästermannen på en slipa ut till galgen, pgr 2 mrk; är
gifvet dragare, som hulpo honom upp i galgen, pgr 12 mkr.»1 2 Och
ännu 1680 finner man en soldat, Nils Jönsson i Hällebäck, vid öfverste
Järnskölds regemente, »för dess elaka lefvernes skull afdömbd att brukas
till prophos på Nye Elfsborg».3
Bödeln hade åtskilliga förmåner sig medgifna. Mäster Sven
Skarprätter i Kalmar åtnjöt å slottsstaten årligen 4 tunnor mjöl, 7 tunnor
malt, samt vissa mängder humla, salt, smör, kött och fisk, 18 stycken
ljus och V4 tunna »heröll». Landslagen tillerkände bödeln »en mark
svensk af häradets saköre» vid dråpares bestraffande, och man finner
ofta antecknadt om dylika sportler åt mästermannen, såsom då 1590
en sådan i Östra och Uppviddinge härad får 8 dir för det han »rättade
fyra personer för deras missgärningar», eller då en 1603 i xilfsborgs
län, Nylödöse, far 2 dir för halshuggning af tvenne kvinnor, af hvilka
den ena dödat sin syster och den andra sitt barn; eller då 1636
mästermannen å Kalmar slott »för 7 missdådares rättande och några dagars
kost» får 44 dir 16 öre, eller då 1654 i Göteborg till honom utbetalas
»efter vanligheten» 5 dir smt för det han enligt Göta hofrätts dom
upphängt »en syndare, gammal tjuf, som sig ock för en judesch skomakare
ifrån Jerusalem, ved våris Herres Christi lidande dädan kommen,
lögn-akteligen angifvit hafver», o. s. v.;4 men andra anteckningar bära ock
1 Strinnholm, anf. st. 3, 302.
2 Ferlin, Stockholms stad. II, 1408.
8 Kammararkivet, Göteborgs och Bohusläns landsbok för 1680.
4 Huru djärft skarprättaren i medvetandet om sin oumbärlighet stundom kunde
uppträda, visas af ett intyg, lämnadt af komministern i Gäfle Olaus Petri Hofmannus,
af innehåll, att skarprättaren M. Cnut i samma stad d. 23 juni 1633 »vägrat justi
-tiera den mörderskan, som samma dag å båle uppbränd blef», förrän landsskrifvaren
Michel Madson i kontant honom gifvit 22 dir kmt. Af anteckningar i kammararkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
