Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtminstone blifva befriade från de 1741 åtagna 10,000 dlrna till
spinnhuset. Men svaret blir nytt afslag.1 Så ock 1761, ehuru de förklara
sig till största delen med suckan och gråt i ett utarmadt tillstånd måst
utgifva hvad dem blifvit ålagdt, då dels allt brännvin i fyra år varit
förbjudet och de så mycket mindre kunde vara vidare tillförbundna
någon spinning, som K. F. den 10 maj 1757 förbjöd krögarne att på
krogen hafva någon piga. Af 1773 års förbud mot svenskt
sädesbrännvins tillverkning och afsalu tager sig dock krögarsocieteten anledning
att på nytt upptaga frågan; den begär ersättning för den
minuterings-accis, de erlagt för den del af tiden, därunder förbudet inträdt, samt
upprepa äter sin gamla begäran om befrielse från förberörda
spinnhus-afgiften. Men äfven nu afslås deras framställning, enär spånadens
utgörande in natura såsom stadgad 1738 vore en äldre skyldighet än den
1741 beviljade förmånen, hvilken således icke afhängde af deras da
gjorda anbud utan af den äldre skyldigheten samt själfva
»krögeri-näringen i allmänhet».1 2
I trots af allt var dock spinnhusets ekonomi ganska ofta mycket
bekymmersam. Vid 1738 års riksdag, då, såsom vi nämnt, krögarne
ålades utgöra spanad »in natura», var spinnhuset föremål för
handels-och manufakturdeputationens särskilda uppmärksamhet. Uti ett till
riksens ständer ingifvet betänkande uttalar sig deputationen till en början
mot den måhända något öfverflödigt tilltagna tjänstestaten; den önskar
»att betjäningen blefve lindrig och ej för verket så kostsam som nu».
Men därefter föreslår den, »att ingen jämn spisordning eller matredning
för husets egen räkning hålles åt arbetsfolket utan att de sjuka skötas
och spisas och de friska sig själfva födan och annan nödtorft förtjäna».
Man gissar lätt, att denna hemställan föranledts af någon åsikt om
spisordningens för stora frikostighet. Möjligen kunde ock 1726 års ännu
då gällande spisordning i förhållande till tidens vanor gifva stöd åt en
dylik uppfattning. Den ägde följande utseende:
Middagen:
Söndag: 1 stop surkål eller 1 V2
kålhufvud, 1 kvarter hafregryn;
2 marker salt kött.
(När surkålen blifver all, gifves
Måndag: 2 marker färskt kött, 1
kvarter hafregryn, rofvor, rötter
och ingefära.
Aftonen:
1 kvarter hafregryn, 1/2 stop mjölk,
16 stycken strömmingar, 1/e mark
rågmjöl, rofvor och rötter.
spisning såsom om tisdag middag.)
3 1/2 kvarter bohvetegrvn, 16
strömmingar, 3 kvarter dricka med
sirap.
1 1 anledning af detta den 15 aug. 1758 gifna kungl. beslut ingick krögarämbetet
till K. Maj:t med begäran dels om förklaring af åtskilligt i utshiget, dels om anstånd
med dettas verkställighet, enär ämbetet vore sinnadt hos riksens ständer i detta utslag
söka ändring. För sina obefogade förfrågningar fick ämbetet plikta 30 dir smt, och
det begärda anståndet beviljades ej.
2 Krögarues spinnhusafgifter bibehöllos, till dess de 1851 blefvo afskaffade för
alla andra städer än Stockholm och Göteborg, för hvilka de upphäfdes först 1870. —
Bet. af kommittéen för brännvinslagst. öfverseende den 20 dec. 1878; 1, 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
